Icke-våld vinner över terror
En syrisk pojke gör segertecknet under en anti-regimdemonstration i den norra staden Aleppo den 19 oktober 2012. (Tauseef Mustafa/AFP/Getty Images)


Under bara några månader uppnådde den Arabiska våren, som började sent 2010, mer inom politiken än vad terroristgruppen al-Qaida gjort under hela sin historia. Detta lämnar det tydliga budskapet att icke-våld är en mer effektiv väg att gå, både vad gäller att vinna stöd bland massorna och uppnå politiska mål.

Följderna efter attacken den 11 september mot den amerikanska ambassaden i Libyen visade den tydliga skillnaden mellan de gamla terrormetoderna och den nya mentaliteten som uppkommit i samband med den Arabiska våren. Bara 10 dagar efter attacken marscherade tusentals libyer till Benghazi-basen för den militanta islamistiska gruppen Ansar al-Shariah, vilka de beskyllde för attacken, och drev dem ut ur staden.

– Terrorism är en anmärkningsvärt dålig taktik, säger Steven Pinker, professor i psykologi vid Harvards universitet och som skrivit boken ”The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined”.

Pinker har genom forskning visat att världen som helhet tycks röra sig bort från våld. Han säger att en nyckelorsak bakom denna förändring är ”våldets logik som innebär att ‘Om du inte ger mig det jag vill kommer jag skada dig'”, sade Pinker.

– Emellertid måste offret även tro på motsatsen, det vill säga: ‘Om du ger mig det jag vill, kommer jag inte att skada dig’, annars finns det ingen mening med att vika sig för hotet.

Användandet av våld är ironiskt nog den faktor som hindrar terrorism från att verkligen uppnå sina mål. Enligt Pinker leder det bara allmänheten till att tänka att terroristgrupper ”bara är intresserade av förstörelse, inte konstruktiv förhandling, så de stödjer åtgärder för att krossa terroristerna”.

Detta visas i historien. Den 11 september 2001 ledde attackerna mot tvillingtornen i USA att öka sin militära närvaro i hela Arabvärlden och att störta al-Qaidas fäste i Afghanistan. Efter den senaste attacken på ambassaden i Libyen tillsatte USA FBI-agenter för att leta reda på de ansvariga.

På listan över historiska exempel på ouppnådda terroristmål lägger Pinker till ”Israel som fortsätter att existera, Nordirland som fortfarande är en del av Storbritannien och Kashmir som förblir en del av Indien.

– Det finns heller inga självständiga stater i Kurdistan, Palestina, Quebec, Puerto Rico, Tjetjenien, Korsika, Tamil Eelam eller Baskien. Varken Filipinerna, Algeriet, Egypten eller Uzbekistan är några islamistiska teokratier; inte heller har Japan, USA, Europa eller Latinamerika blivit några utopier för religion, marxism, anarkism eller new-age.

Terrorismen ansågs trots allt en gång i tiden som en rationell respons för att uppnå ett politiskt mål. Detta var det rådande synsättet under terroristattackerna den 11 september 2001. Spridandet av kommunismen var tungt beroende av våldsamma revolutioner, och innan det var uppbrottet från kolonialismen också våldsamt.

Men världen förändras.

Erica Chenoweth, chef för forskningsprogrammet, terrorism- och väpnade konflikter, vid Josef Korbel School of International Studies, har genom forskning visat att våld blir allt mindre effektivt som en politisk taktik, och att regeringar som etablerats genom icke-våld har större chans att röra sig mot demokrati och löper mindre risk att hamna i inbördeskrig.

Chenoweth visar i sin bok, vars medförfattare heter Maria Stephan och vars titel är ”Why Civil Resistance Works: The Strategic Logic of Nonviolent Conflict”, det drastiska skiftet från våld till icke-våldskampanjer sedan 1940.

Statistik från årtiondena visar att antalet lyckade våldsamma kampanjer mellan 1940 och 1950 var lika många som antalet lyckade icke-våldskampanjer. Detta började emellertid ändras under 60-talet och de våldsamma kampanjerna blev mindre framgångsrika. Antalet lyckade icke-våldskampanjer var fler än sju gånger så många som de våldsamma kampanjerna under 2000-talet.

Den Arabiska våren är ett bra exempel på trenden som visas i författarnas forskning. ”Sannolikheten att det massiva civila deltagandet i en icke-våldskampanj slår tillbaka inför förtryck, uppmuntrar lojalitetsskifte bland regimens supportrar och ger motstånd till ledare med en mer annorlunda meny av taktiska och strategiska val”, skriver de i boken.

Terrorexperten Max Abrahams vid John Hopkins universitet har forskat utförligt på terrorismens effektivitet. Han säger i en telefonintervju att terrorism har varit politiskt ineffektiv, men ”snarare än att förmå regeringar att släppa efter, tenderar terroristattacker att locka fram den motsatta responsen – hårda motåtgärder från regeringarna”.

Abrahms, liksom Pinker, sammanfattar med att terrorism är så ineffektivt, framförallt eftersom dess våldsgrund gör att terroristgrupper framstår som alltför extrema för förhandlingar.

De senaste händelserna i Libyen visar enligt Abrahms det breda stödet för att terrorismen misslyckas och att ”våldsmän – särskilt i internationella affärer – börjar inse dess politiska ineffektivitet”.

Översatt från engelska