I kommunistkina är kortvåg ett fönster mot världen
Den kinesiske advokaten och människorättsaktivisten Chen Guangcheng fotograferades när han besökte lagstiftande Yuan den 25 juni 2013 i Taipei, Taiwan. När Chen satt i husarrest i Kina lyssnade han till kortvågssändningarna från Radio Sound of Hope, vilka sändes från Taiwan och gjorde det mycket lätt "för oss att förstå varför Kina inte var en rättvis plats." (Foto: Ashley Pon/Getty Images)


För generationer kineser har kortvågssändningar ibland varit den enda källan till oberoende och pålitliga nyheter om vad som händer runtom i världen och även vad som händer i deras eget land.

På 1960-talet, under Kulturrevolutionen, var det ett brott att lyssna på Voice of Americas kortvågssändningar: det kallades ”en fiendestation” i den kinesiska kommunistpropagandan.

Amy Xue, som var tonåring på 1960-talet och nu arbetar på en advokatbyrå i Washington DC, sade att det var hennes enda källa till faktiska nyheter under den kaotiska och omtumlande perioden.

”Jag var rädd och spänd”, berättade hon om när hon första gången hörde VOA, på stora, åbäkiga hörlurar av gummi och stål som hon fått av en kusin som arbetade på ett statligt telegrafkontor.

På kortvågsradion av märket Panda – vilket var bra, sade Xue, med tanke på att det kom från Nya Kina, den statliga nyhetsbyrån – lyssnade Xue på både lektioner i engelska och nyheter om Amerika och utvecklingen i Kina.

En del av VOA:s uppdrag vid den tiden var att hjälpa Kinas ”fredliga utveckling”, en fras som hatades av det kinesiska kommunistpartiet och sågs som liktydigt med att uppmana till störtande av regimen. Xue sade att hon var rädd för att åka fast när hon lyssnade till VOA, men att de som sände lät ”mycket vänliga, och deras röster var mjuka”.

”Det var väldigt olikt de där revolutionära grejerna från kommunistpartiet, vilka var mycket extrema och hårda”, sade Xue.

Hon fick via VOA reda på Lin Biaos för tidiga död i en flygplanskrasch över Mongoliet. Lin, som dittills hade varit ordförande Maos mest betrodde löjtnant.

”Jag blev chockad. Jag kunde inte tro nyheterna. Några dagar senare samlade skolan oss och berättade”.

Många år senare var VOA återigen avgörande för en annan generation i Kina: högskolestudenterna under slutet av 1980-talet, som var inblandade i eller kände till studentdemonstrationerna på Himmelska fridens torg.

David Tian, utvecklare kopplad till Global Internet Freedom Consortium, en anti-censur koalition, tillika forskare vid University of Maryland, sade att VOA:s kortvågssändningar var det enda sättet han och hans skolkamrater kunde följa vad som skedde dag för dag under april, maj och juni 1989, det som ledde fram till det militära ingripandet och skjutandet av studenter och invånare i Peking.

”Redan innan, på 1980-talet när jag var i college, var det ett bra sätt att lära sig engelska att lyssna på VOA:s kortvågssändningar”, sade Tian.

Under Tiananmen-rörelsen ”satt alla som inte var fysiskt närvarande på torget i stort sett klistrade vid kortvågsradion under hela utvecklingen”, sade han.

Vid den tiden var det inte längre ett brott att lyssna på icke-propagandistiska kortvågssändningar, även om den kinesiska regimen regelbundet störde signalerna. ”Det var mycket svårt att få en tydlig signal”, sade Tian. När någon hade en bra signal fylldes deras studentrum när Tian och hans kamrater lyssnade till VOA-sändningar till långt fram på natten.

Efter massakern blev störningarna ”riktigt, riktigt svåra,” sade Tian.

Utan VOA skulle Tian och hans klasskamrater ha varit helt ovetande om de händelser som ägde rum i Kina. Inte någon trodde på de statliga tv- och radiosändningar om händelserna på Himmelska fridens torg. ”Detta var en viktig källa. Vi litade verkligen på vad VOA sade. Vi litade inte på något av vad partiet sade.”

Den senast uppmärksammade lyssnaren till kortvågssändningar i Kina är den välkände blinde kinesiske människorättsadvokaten Chen Guangcheng, som efter att ha släppts från fängelset omedelbart sattes i husarrest av myndigheterna i sin by Linyi, Shandongprovinsen.

Chen tilläts dock lyssna till kortvågssändningar. I intervjuer han nyligen gett i Taiwan sade han att för den stora mängden kineser som inte har datorer, ”är kortvågssändningar en mycket bra hjälp till att förstå nyheter från omvärlden. Det är enkelt och bekvämt, och svårt att störa.”

Han tillade att det finns en ”enorm marknad” för kortvåg i Kina, och att mediet fortfarande är ”synnerligen, synnerligen viktigt”.

I en intervju i mars gjorde Chen en särskild hänvisning till kortvågsstationen Radio Sound of Hope, som nyligen har varit upptagna med nedmonteringen av en av de relästationer för kortvåg som den använder, som drivs av det nationella TV-bolaget Radio Taiwan International (RTI).

Sound of Hope säger att nedmonteringen av relästationen Tianma skulle försvåra sändandet till Kina. RTI säger att åtgärden har planerats i flera år och inte skulle få några konsekvenser.

Chen Guangcheng sade att Sound of Hopes sändningar till Kina från och med 2008 blev lika viktiga som dem från Radio Free Asia.

”Jag lyssnade till Sound of Hope hela tiden när jag var i Kina”, sade han nyligen i Taiwan.

”Tack vare Sound of Hopes hårda arbete var kvaliteten på sändningen mycket bra … Sound of Hope talade tydligt om saker som folk tidigare inte hade tänkt på. De gjorde det mycket lätt för oss att förstå varför Kina inte var en rättvis plats.”

Översatt från engelska.