Hur Peking redovisar kostnaderna för De tre ravinernas damm
De tre ravinernas damm i den kinesiska Hubeiprovinsen den 22 juli 2009. (Foto: AFP/AFPGetty Images)


De tre ravinernas vattenkraftsdamm breder ut sig över den långa Yangtze-floden i Kinas centrala Hubeiprovins. Dammen byggdes som en symbol för Kinas modernisering och utropades av den kinesiska regimen som en social och ekonomisk framgång. De tre ravinernas damm är det största och det mest kontroversiella vattenkraftsprojektet i historien. Debatt har omringat projektet i decennier sedan förslaget lades fram under 1980-talet och genom hela byggnadstiden.

Projektet har plågats av korruption, eskalerande kostnader, tekniska problem, kränkningar av mänskliga rättigheter och omflyttningssvårigheter. Dammen har förorsakat översvämning av talrika arkeologiska och kulturella platser, omflyttning av ungefär 1,24 miljoner människor och betydande ekologiska förändringar, inklusive en ökad risk för jordskred.

Under prövning av projektets lämplighet röstade två tredjedelar av delegaterna för projektet och 1992 blev De tre ravinernas damm  officiellt godkänd av Kinas folkkongress. Priset på dammen har skjutit upp i höjden från de godkända 57 miljarder yuan till 182 miljarder yuan vid slutet av 2008. Tjänstemännen hävdar nu att de kommer att behöva  ytterligare 100 miljarder yuan för att hantera de problem som skapats av dammen.

Ett av problemen är den rådande vattenbristen i Kina.

– Det har regnat mindre, det har varit mer torka och risken för sjukdomar har ökat. När det handlar om miljöförändringar är genomförandet av De tre ravinernas damm och dess reservoar grundorsak till alla förändringar, sade George Davis, en specialist för tropisk medicin vid George Washington University Medical Center, som har arbetat i Yangtze-flodens avrinningsområde och närliggande provinser under 24 år.

Under 2009 marknadsförde dock det kinesiska kommunistpartiet dammen som en större  prestation under dess 60-åriga styre. Tjänstemännen hävdade också att ”De tre ravinernas dammprojekt har sparat 20 miljarder.”

Wang Weiluo är en kinesisk ingenjör som har deltagit i projektets förstudie under 1980-talet. Han har doktorerat i markanvändningsplanering och arbetar numera för en tysk ingenjörsfirma. I sin bok ”Fortune and misfortune” kritiserar Wang många aspekter av megaprojektet såsom översvämningskontroll, navigering och dess kraftverksfunktioner. I en nyligen utförd intervju med Sound of Hope Radio berättade Wang vem som har dragit nytta av De tre ravinernas damm.

– Självklart borde vi som utgångspunkt
använda den ursprungliga budgeten, som godkändes av den nationella folkkongressen, landets högsta lagstiftande organ. Budgeten, som godkändes av den nationella folkkongressen den 3 april 1992, var 57 miljarder yuan vilket innefattade byggandet av dammkroppen, omflyttning av lokala invånare och långdistansöverföring. Om 20 miljarder har sparats skulle den totala kostnaden ha varit 37 miljarder yuan. Emellertid är den rapporterade kostnaden 180 miljarder yuan. Man skulle ha sagt att det har kostat 120 miljarder mer, sade Wang.

– Två år senare blev budgeten nästan fördubblad av statsstyrelsen till 90 miljarder yuan, exklusive byggkostnader för elnätet. Det här är ett tillräckligt bevis på att kostnaden för förslaget, som inlämnades till den nationella folkkongressen, hölls avsiktligt låg för att få förslaget godkänt och lura till sig folkets stöd. Med andra ord trotsade statsstyrelsen det högsta lagstiftande organet och använde det som en nickedocka.

När myndigheter och experter i Kina talar om dammprojektet används ofta termerna ”statisk investering” och ”dynamisk investering”. 

– Låt oss ta köpet av ett hus för en miljon yuan som ett exempel. Du måste investera en miljon idag för att få huset. I Kina kallas det en statisk investering. De 57 miljarder som är godkända av den nationella folkkongressen och de 90 miljarder godkända av statsstyrelsen anses vara statiska investeringar, sade Wang.

– Statsstyrelsen kom då med termen ”dynamisk investering” efter ”statiska” 90 miljarder. Jag använder samma exempel som tidigare. Om du inte har en miljon yuan måste du låna pengarna från en bank. Banken kommer att begära ränta på lånet. Med den kinesiska termen dynamisk investering menas den statiska investeringen plus dess ränta. Så den rapporterade dynamiska kostnaden fördubblades igen och blev till 205 miljarder.

– Den internationellt accepterade statiska investeringen tar emellertid redan hänsyn till bankräntan. De kinesiska myndigheterna kan inte kalkylera kostnaden så här för de lånar inte pengar från någon bank. Istället finansierar myndigheterna projektet med en speciell skatt som kallas ”De tre ravinernas byggfond, sade Wang.

De tre ravinernas byggfond skapades utan förhandlingar med eller godkännande av den nationella folkkongressen. Sedan 1992 har skattebetalare i hela landet fått betala extra skatt på varje kilowattimme (kWh) elektricitet. Till en början var skatten 0,003 yuan per kWh, men år 1994 ökades den till 0,004 yuan och senare under år 1996 till 0,007 yuan. Under de 16 år som projektet har existerat har det kinesiska folket betalat mer än 90 miljarder yuan för det enorma projektet.

– Enligt 2007-års granskningsrapport
från det nationella granskningskontoret har 280 miljoner av de 9,6 miljarder yuan som tilldelades 2004 och 2005 blivit förskingrade av lokala myndigheter. Det massiva projektet blev ett korruptionens svarta hål. Den totala omflyttningskostnaden var 70 miljarder där varje tvångsflyttad person skulle få 40 000 yuan. Emellertid fick de bara 5 000 till 8 000 yuan. Vart de förskingrade pengarna tog vägen förblir ett mysterium. Den kommunistiska regimen har inte mod att erkänna detta till de 150 miljoner förflyttade eftersom regimen är skyldig dem alldeles för mycket, sade Wang när han kommenterade detta.

Enligt nyhetsrapporter i den kinesiska Wushanprovinsen, som är en modellprovins av De tre ravinernas förflyttningsprojekt, förskingrades där årligen 30 miljoner yuan av omflyttningsersättning. De tolv första hydrogeneratorerna, som köptes till en orimlig kostnad från Brasilien, misslyckades att uppfylla avtalskraven efter att inköpsdelegationen rest världen runt. Tilläggas kan att Jin Wenchao, chef för De tre ravinernas ekonomiska utvecklingsbolag, ett bolag som bildats för att tillhandahålla supporttjänster till projektet, rapporterades ha försvunnit tillsammans med 1,2 miljarder yuan.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/25453/