Hur Kina kan undvika Japans två ”förlorade årtionden”
De kinesiska börserna svänger. (Foto: Kevin Frayer/Getty Images)


Finanskriser följer vissa mönster. Carmen Reinhart professor på Harvard har i sin bok ”Time is Different” undersökt mönster från uppgifter som spänner över 800 år.

Fem år efter att hon publicerade boken upptäckte hon att Kina både är annorlunda och samtidigt inte annorlunda.

— Det som är mest oroväckande med Kina är inte landets utlandsskuld, utan den inhemska skuldsättningen, sade Reinhart.

Utlandsskuld var det som startade finanskrisen i Mexiko i mitten av 90-talet och Asienkrisen under slutet av 90-talet.

Här skiljer sig Kina. Kinas utlandsskuld är låg, men den inhemska skuldsättningen ligger på 242 procent av BNP, enligt McKinsey. Det finns även faktorer som vi inte känner till.

– Det finns en sektor med skuggbanker. Det är företag som hade tillgång till de internationella kapitalmarknaderna, som startade upp utlåning till mindre företag, vilka inte hade tillgång till de internationella kapitalmarknaderna, sade Reinhart.

Kina saknar sammanhållen krisstrategi

Likt Japan

Kina skiljer sig inte i så måtto, en för stor inhemsk skuld kan också leda till finanskris.

– Det betyder inte att man inte kan ha en betydande inhemsk skuldkris, och faktiskt går de mot en välbehövlig omstrukturering, skriver Reinhart med hänvisning till regimens omstrukturering av lokalregeringarnas skuldsättning.

På det viset är Kina rätt likt Japan, som inte heller hade så stor utlandsskuld, men drabbades av en kreditkollaps i alla fall.

— Japan hade en stor inhemsk skuld tillsammans med en stark uppgång på Nikkei-börsen, och samtidigt en boom på fastighetsmarknaden med kraftigt stigande priser. Man hade en mycket stor inhemsk kris. Det här är vad vi pratar om när det gäller Kina. Vi ser, tror jag, flera indikatorer som visar på ännu mer kapitalflykt från Kina, sade Reinhart.

Den enda skillnaden är att Japans valuta stärktes under de första åren av krisen, vilket skiljer sig från den kinesiska valutan, som deprecieras. I själva verket måste den kinesiska regimen stötta sin egen valuta på den internationella valutamarknaden.

Bör omstrukturera osäkra fordringar

Kina har, precis som Japan, verktyg att hantera krisen, då skulden är begränsad inom landet. Regimen kontrollerar bankerna, vilka i sin tur kontrollerar skulderna.

— Om man är ett land som har lånat i sin egen valuta genom sina egna institutioner, så har man som stat mer inflytande över sina skuldsatta invånare, sade Reinhart.

Kinas valuta faller för att medborgarna sprider sina tillgångar internationellt. Det är inte som i Mexiko och i Asien på 90-talet där utlandsskulden satte fart på krisen.

— Att ens medborgare under en period vill sprida sina tillgångar till något annat är inte samma sak som att ha en kris på grund av en utlandsskuld, sade Reinhart.

Reinharts anser att Kina snabbt ska omstrukturera sina osäkra fordringar istället för att fortsätta, vilket är ett råd som sällan följs.

— Man har alla de här dåliga provinsiella fordringarna, och om man omstrukturerar dem, så bör man omstrukturera dem ganska aggressivt och ganska snabbt. Då får man en mycket bättre och snabbare återhämtning än om man gör som Japan eller vad stora delar av Europa gjort, vilket är att undvika omstruktureringar.

Kinas BNP: verkligheten bakom siffrorna