Hundratusentals svenska bostäder har för höga radonhalter – enligt Folkhälsomyndigheten tar många kommuner inte problemet på allvar.

Per Lööf, 33, bodde i en lägenhet med skyhög radonhalt i åtta år.

Trots att exponering för radon i bostäder är den näst vanligaste orsaken till lungcancer ligger radonhalten i dag högre än riktvärdet i minst 400 000 bostäder i Sverige. Det visar en kommande rapport från Folkhälsomyndigheten som TT har tagit del av.

Större delen av dessa bostäder är lägenheter i kommunala bostadsbolag, särskilt på mindre orter, enligt Henry Stegmayr, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

– Det är allvarligt. Många kommuner har inte tagit radonfrågan på allvar, fast de är skyldiga att göra det, säger han till TT.

Tvist med bostadsbolaget

Per Lööf bodde under åtta år i en lägenhet i Åkeshov som efter en korrekt långtidsmätning visade sig ha en radonhalt på nästan 600 Becquerel per kubikmeter luft, alltså högt över riktvärdet. Han kontaktade sin hyresvärd, det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem, som inte gjorde något åt det.

När Per Lööf begärde ut uppgift från miljöförvaltningen visade det sig att kommunen redan ett flertal gånger tidigare hade kontaktat bostadsbolaget om de höga radonvärdena. Ärendet mellan Per Lööf och bostadsbolaget drevs nästan till tingsrätten, men stannade vid en förlikning där Per till slut fick ersättning av bolaget.

– Men jag ville inte bo kvar i lägenheten, utan flyttade därifrån. En bidragande orsak var den höga radonhalten, berättar Per Lööf för TT.

Per Forsling, chef vid förvaltningsstaben på Stockholmshem, hävdar däremot att bolaget tar radonfrågan på stort allvar.

– Så fort vi får kunskap om för hög radonhalt hanterar vi det så snart vi kan. Men det kan ta lång tid att göra en djupare analys av radonvärdet, säger han.

Frågan prioriteras bort

Skälen till att många kommuner inte tar tag i radonfrågan är inte ekonomiska, tror Henry Stegmayr, utan handlar snarare om att politiker i miljö- och hälsovårdsnämnderna prioriterar annat.

– Det är inte speciellt dyrt att komma under riktvärdet, men det kan bli dyrare när radon finns i själva byggmaterialet, som i blåbetong.

Kommunen är skyldig att begära in prover på radonhalten och utifrån dessa bedöma vad som ska göras, betonar han.

Enligt ett nytt EU-direktiv ska varje EU-land nu jobba fram en nationell handlingsplan i syfte att sänka radonhalterna i bostäder. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten som ska ta fram den. Målet är att ha handlingsplanen klar i slutet av nästa år.

(TT)

Så sänks radonhalten
Radonhalten kan sänkas genom att: 1. Öka ventilationen i bostaden. 2. Täta rensbrunnar för avlopp, runt skyddsrör för vattenledningar eller i sprickor (om orsaken är markradon). 3. Installera en fläkt som suger ut markluften (radonsug) innan den kommer in i byggnaden. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten

Kan orsaka lungcancer

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt genom att uran i jordskorpan sönderfaller. Gasen finns naturligt i luft, mark och vatten. Höga radonhalter i inomhusluft kan skada hälsan. Vissa byggmaterial, som blåbetong som användes i en stor andel svenska hus på 1960- talet och början av 1970-talet, kan ha höga uranhalter och ge ifrån sig radongas i inomhusluft. Omkring 500 personer per år drabbas av lungcancer till följd av radon i bostaden. Rökare löper större risk än ickerökare att få lungcancer till följd av radonexponering. Folkhälsomyndighetens riktvärde för radon i inomhusluft är 200 Becquerel per kubikmeter luft. Vatten från jordlager och berggrund innehåller radon. Omkring 10 000 brunnar för permanentboende i Sverige beräknas ha halter över 1 000 Becquerel per liter, som är gränsen för otjänligt vatten. Källa: Boverket och Folkhälsomyndigheten

 

Så kollar du radonhalten

Radon i inomhusluften ska mätas under eldningssäsongen från den första oktober till den sista april. För att få fram ett årsmedelvärde bör man mäta under två månader. Du mäter genom att placera mätdosor i bostaden i minst två rum, med en dosa i varje. Mätdosor kan beställas via din kommun eller från mätlaboratorium, dit dosorna sedan skickas tillbaka för analys. Om du bor i hyresrätt är det hyresvärden som ansvarar för att mäta radon i din bostad och åtgärda om halten är högre än riktvärdet. Du har rätt till hyressänkning för den tid som hyresvärden har känt till den höga radonhalten. Kommunen är tillsynsmyndighet och kan kräva att hyresvärden gör radonmätning. Husägare har eget ansvar för att mäta och sanera radon. Bor du i bostadsrätt är det föreningen som ansvarar för att mäta och ta bort radon i din bostad. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten