Efter nästan en månad av civil olydnad fick en grupp högskolestudenter äntligen chansen, i ett möte som hölls i Aberdeendistriktet i Hongkong, att formellt förklara för stadens ledning hur och varför Hongkong borde bli mer demokratiskt.
Under den två timmar långa diskussionen verkade de lyckas krama ur de församlade befattningshavarna en sak: att de skulle skicka en rapport till ett centralt myndighetsorgan där deras frågor togs upp. Denna "stämningsrapport" som den snabbt kom att kallas på kinesiska, verkade vara det enda konkreta resultatet av samtalen. Det är i nuläget oklart när det blir nya samtal, eller vad aktivisternas nästa steg är.
Studenterna satt i konferensrummet på Hong Kong Academy of Medicine, där debatten hölls, i tröjor med "Freedom Now" – frihet nu – tryckt på bröstet. Deras motpart bar mestadels svarta kostymer, blå slipsar och vita skjortor.
"Vi måste acceptera att konstitutionell utveckling alltid har varit ett komplext och kontroversiellt ämne", sade Carrie Lam, Hongkongs chefssekreterare, som ledde samtalen från regeringssidan. "Grundlagen pekar tydligt ut att chief executive [Hongkongs högste ledare] väljs ut av en nomineringskommitté. Det här är inget nytt."
Det här blev ett återkommande argument från regeringssidan. Studenterna, däremot, försökte föra fram både ett grundläggande moraliskt argument om legitimiteten i ett system som inte är representativt och en synnerligen teknisk legal vinkel gällande legaliteten hos vissa politiska beslut.
"Vi har kämpat för demokrati i 30 år. Nu, 30 år senare, har vi inte kommit någonstans alls", sade Alex Chow, sekreterare för Hong Kong Federation of Student, som leder samtalen med regeringen. "Är det här systemet demokratiskt? Är det fritt? Är det rättvist? Är det här vad vi ska gå mot, med en orättvis nomineringskommitté? Ska det leda oss till et rättvist samhälle eller ett orättvist samhälle?
Han mindes ett plakat som han såg på Hongkongs nuvarande chief executives, Leung Chun-yings, invigningsceremoni, med texten: "Min fars generation flydde undan kommunistpartiet, och vi vill inte uppleva samma sak."
"Våra krav är mycket enkla," sade han. "Vi vill ha civila nomineringar. Vi vill inte serveras en utvald kandidat."
Regeringens ansvar att tala med Peking
Studenterna tycktes mena att det är Hongkongs politiker som har ansvaret att hantera den här frågan med Peking.
Carrie Lam och hennes kollegor kontrade med att peka på lagen, och att verkligheten är den att Hongkong är en del av Folkrepubliken Kina, där kommunistpartiet bestämmer.
Hongkong är en före detta brittisk koloni, som lämnades över till Folkrepubliken Kina 1997, för att styras enligt principen "ett land, två system", som lovade staden ett omfattande självstyre och, i framtiden, rätten att välja sina egna ledare.
Många i staden har oroat sig för att de löftena nu bryts av de centrala myndigheterna och deras agenter i Hongkong, och att löftet om allmän rösträtt allt mer liknar en hägring. Det Kinesiska kommunistpartiet har i praktiken skapat ett valsystem som låter det kontrollera vem som blir chief executive, och det är det här arrangemanget som många i Hongkong nu är missnöjda med.
I slutet av september ledde dessa stämningar till att folk började gå ut på gatorna för en långvarig ockupation av nyckelvägar runt regeringshögkvarteren i området Admiralty och de livliga shoppingdistriktet Mongkok.
Två huvudkrav
Studenterna sade att de hade två huvudkrav på mötet med regeringsföreträdarna under tisdagen: att få bort "funktionella valkretsar" ur Hongkongs lagstiftande församling, det lagstiftande rådet, och att regeringen skulle skicka en rapport till nationella folkkongressens ständiga utskott. Nationella folkkongressen är Kinas i praktiken maktlösa motsvarighet till en lagstiftande församling.
Funktionella valkretsar är medlemmar av det lagstiftande rådet som har valts från särskilda yrkes- eller intressegrupper, och inte väljs av folket. Studenterna vill även att Hongkongs regering ska berätta för nationella folkkongressen om den starka prodemokratiska stämningen i Hongkong.
Studenterna menar att det var Hongkongs befattningshavares misslyckande att förklara allmänhetens vilja som ledde till nationella folkkongressens enligt dem katastrofala beslut den 31 augusti, som satte tvångströja på demokratin inför valet 2017 genom att bara tillåta två eller tre politiskt godkända kandidater att nomineras.
Demonstranterna vill att allmänheten ska få direkt nominera kandidater till valet till chief executive. Det här fanns det dock ingen chans till, sade regeringsföreträdarna, flera gånger.
Oklart vad som kunde åstadkommas
Diskussionerna, som pågick i två snabba och livliga timmar, var lugna och ordnade. Ingen sida bröt mot debattreglerna som satts upp på förhand, sade moderatorn Leonard Cheng, ordförande för Lingnan University och tidigare rådgivare till Leung Chun-ying.
Med tanke på att de fem representanterna från regeringen i praktiken är funktionärer när det kommer till breda, konstitutionella frågor, så är det oklart hur mycket mer de realistiskt kunde ha förväntats säga eller göra.
Studenterna kräver och vill att regeringen representerar deras intressen i Peking och på ett korrekt sätt talar med de centrala myndigheterna om kraven på demokrati, trots att Hongkong står under Pekings styre och vad partiet anbelangar först och främst ska tjäna dess intressen.
"Hongkongs folk hoppas verkligen att de regeringsföreträdare som sitter på makt kommer ut med mod och ärlighet för att möta allmänheten och lösa de här politiska problemen som de själva skapat," sade Lester Shum, biträdande sekreterare för Hong Kong Federation of Students. "Liksom många människor som ser på tv, och de i de ockuperade zonerna, så är vi väldigt arga. Vi är rasande. Vi har aldrig förstått varför regeringen säger åt oss att svälja nationella folkkongressens förslag, och de har inte modet att lösa de här politiska frågorna".
Shum fortsatte: "Varför har så många människor blivit slagna i huvudet med batonger? Allt de vill är att Hongkongs regering ska ge oss medborgerliga rättigheter och den demokrati vi har kämpat för i 30 år."
