Hollande erkänner Frankrikes deportering av judar under andra världskriget
Frankrikes president Francois Hollande (i mitten) och den franske premiärministern Jean-Marc Ayralt (t.h.) skakar hand med veteraner under minnesstunden vid den 70:e årsdagen av Vél d’Hiv-räden, den 22 juli 2012 vid det judiska monumentet i Paris. (Jacques Brinon/AFP/Getty Images)


Den franske presidenten Francois Hollande erkänner att Frankrike under andra världskriget deporterade tusentals judar till nazisternas dödsläger.

– Sanningen är att inte en enda tysk soldat mobiliserades under hela operationen i juli 1942, när fler än 13 000 judar förvisades från det nazi-belägrade Paris till koncentrationsläger som Auschwitz, sade Hollande i söndags, då det gått 70 år sedan deporteringarna.

– Detta brott begicks av Frankrike enbart, sade han och tillade att sanningen är svår och grym och att den i detta fall är ett svek mot franska värderingar.

Den 16 och 17 juli 1942 utförde fransk polis massarresteringar av judar i Paris, en händelse som kallas “Vél d’Hiv Rafle” (Vél d’Hiv-räden). Namnet kommer från Vélodrome d’Hiver, en vintersporthall där många av judarna hölls innan de deporterades.

En särskilt obehaglig del i händelserna var antalet barn som arresterades – alla på order av franska myndigheter, inte nazisterna. Omkring 4 000 barn, 31 procent av de som deporterades, skickades till lägren.

Hollande sade att Frankrike kommer att slå ner hårdare på extremism, inräknat anti-semitismen. I mars attackerades en judisk skola i Toulouse då tre barn dödades.

Han jämförde attacken med Förintelsen. För fyra månader sedan ”dog barn av samma anledning som vid Vél d’Hiv: för att de var judar”.

”Alla former av intolerans, all fanatism, all främlingsfientlighet … hatets logik” kommer att stängas ute av den franska regeringen, sade han.

Det tog ett halvt sekel för Paris att erkänna Frankrikes samarbete med nazisterna under deportationerna, även kallad Operation vårvind. Efter kriget ställdes några av medlemmarna i Vichy-regeringen inför rätta för förräderi, men argumentet var att det var en regering under ockupation, inte en sann regering av det franska folket.

Till slut, den 16 juli 1995, mer än 50 år efter deportationerna, framförde den dåvarande presidenten Jacques Chriac en offentlig ursäkt.

Han blev det första franska statshuvudet som erkände och bad om ursäkt för Frankrikes skuld i deportationerna.

– Dessa svarta timmar har befläckat vår historia för alltid, sade Chirac, då han bad om förlåtelse vid minnesmonumentet för morden, mittemot den plats där sporthallen stått.

Tidigare ledare, däribland Charles de Gaulle och förre socialistiske presidenten François Mitterrand har förnekat att Frankrike skulle haft något ansvar för deportationerna eftersom landet då var ockuperat.

Översatt från engelska


Frankrikes inrikesminister Manuel Valls (t.v.) avtäcker en minnestavla tillägnad ”de Rättfärdiga bland nationerna

Frankrikes inrikesminister Manuel Valls (t.v.) avtäcker en minnestavla tillägnad ”de Rättfärdiga bland nationerna” (Justes parmi les nations) för deras arbete att rädda judarna från nazisterna under andra världskriget, den 22 juli 2012 i Strasbourg, östra Frankrike. (Patrick Hertzog/AFP/Getty Images)