Höjt straff för spiondömd kines
Den spiondömnde använde bl.a mobiltelefon med kontantkort för att vidarebefodra sin information till den kinesiska staten. (Foto: AFP/Sabah Arar)


Svea hovrätt höjde straffet till ett år och tio månaders fängelse för den kines som spionerat på uigurer i Sverige. Stockholms tingsrätt dömde i mars mannen till ett år och fyra månader för grov olovlig underrättelseverksamhet. Båda parter hade överklagat.

Den 62-årige mannen nästlade sig in bland uigurer bosatta i Sverige. Han utgav sig för att vara en av dem och fick på så sätt insyn i individers liv och i den exiluigurisiska folkgruppens verksamhet.

Informationen gav han till den kinesiska staten via en kinesisk journalist från Folkets Dagblad, som rätten bedömer vara kinesisk underrättelseofficer, samt en diplomat. Båda var verksamma i Sverige.

Uigurerna är en folkgrupp med hemvist i delstaten Xinjiang i västra Kina. 62-åringen var tidigare högt uppsatt statstjänsteman i Xinjiang men flydde 1996 från Kina, med hänvisning till sina politiska åsikter. Han kom till Sverige 1997 och har sedan dess aldrig öppet protesterat mot Kina, något han förklarar med att han tänkte på familjens säkerhet.

Spionaget bestod i att han under 2008 och 2009 tog reda på politisk verksamhet inom bland annat World Uyghur Congress, vilken information organisationens ledning haft tillgång till, vad som sagts vid möten och olika personers politiska åsikter, samt personliga förhållanden såsom politisk asyl, hälsotillstånd, vistelseland, resor samt telefonnummer.

Uppdragen har utdelats och avrapporteras vid såväl hemliga personliga möten som över internet och telefon. Enligt Tomas Lundstrand, chefsåklagare vid åklagarkammaren för säkerhetsmål, har ”särskilda försiktighetsåtgärder vidtagits vid möten och telekommunikation”. Till exempel ringde parterna upp varandra med en signal för att omdelbart lägga på och gå över till andra ”operativa” telefoner med kontantkort som är betydligt svårare att spåra och avlyssna. Många samtal har också skett i telefonautomater, vilket är en ”konspirativ metod ägnad att försvåra och dölja”.

Brottet bedöms som grovt eftersom det varit satt i system, pågått över lång tid i yrkesmässiga former och kan ha orsakat skada för många uigurer i Sverige, Kina och i andra länder.

För sitt uppgiftslämnande fick mannen, som i övrigt levde på ersättningar från försäkringskassan och socialtjänsten, stora summor pengar. 110 000 kronor i kontanter hittades vid en husrannsakan och beslagtogs av säkerhetspolisen. En släkting till mannen ska ha fått ett jobb och hans hustru ett gratis visum, för hans tjänster.

Tingsrättens dom hade överklagats av både åklagaren, som ville höja straffet, och den åtalade kinesen, som ville bli frikänd eller få straffet sänkt, samt få tillbaka de pengar och föremål som polisen beslagtagit.

Mannen har reseförbud fram till dess att fängelsestraffet påbörjas. Vissa delar av tingsrättens dom, främst information om den kinesiska journalisten från Folkets Dagblad, är belagda med sekretess och därför kommenterar hovrätten inte dessa.

Svea hovrätts dom föll den 17 september.