Priset kan bli högt för de personer som strävar efter att prestera och vara duktiga. I en svensk avhandling har man studerat hur dessa personer förhåller sig till fysiska och psykiska problemsituationer.
De blir fler och fler, människor som ger allt och inte kan inse att det har blivit för mycket. Det är endast den omtalade väggen som får de att slutligen ge upp, det vill säga när de hindras av olika psykiska och fysiska sjukdomssymptom. Vägen tillbaka till hälsa kan vara både lång och svår och det kan vara nödvändigt att få professionell hjälp
En som vet mycket om utbrändhet är sjukgymnasten och gestaltterapeuten Britt W Bragée. Hon har studerat hur dessa personer fungerar och förhåller sig till psykiskt och fysiskt problematiska situationer och resultatet presenterar hon i en avhandling vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
I ett pressmeddelande beskriver forskaren, vad som är gemensamt för dessa personer.
– Allt oftare är det högutbildade och högavlönade kvinnor – ”de duktiga flickorna” – i yngre åldrar som drabbas, säger Britt W Bragée och fortsätter:
– Gemensamt för dem är att deras väg mot sjukdom startat redan i barndomen, bland annat genom att de inte upplever att de fått den bekräftelse från vuxenvärlden som är nödvändig för att känna att man duger som man är.
Kvinnorna i studien har sedan tidig ålder varit mycket prestationsinriktade och haft svårt att bedöma vad som är rimligt att prestera och upp i vuxenlivet följer känslan av att inte riktigt duga och att försöka uppfylla de krav de inbillar sig att andra ställer.
Trots att kvinnorna uppskattats och fått beröm för det de utfört så har det ändå inte hjälpt dem att komma över sin otillräcklighetskänsla.
– Det beröm de duktiga flickorna har fått har de upplevt vara riktat till den person de framställt sig som, inte till den verkliga personen bakom fasaden. Berömmet har inte kunnat fylla det tomrum som upplevts och därför kvarstår känslan av att inte duga, trots goda resultat. Som en följd av det har man fortsatt att kämpa med att vara duktig, utan hänsyn till vad man orkar, ända till dess att kroppen reagerat och sagt stopp, säger Britt W Bragée.
Britt W Bragée har genom stressmätning upptäckt att personerna i studien har, beroende på hur de förstår och förhåller sig tillvaron, reagerat på ett likartat sätt fysiskt och psykiskt vid påfrestande situationer. Kropp och själ är en helhet förklarar hon.
De som drabbas av utbrändhet har inte alltid förstått sambandet mellan den svåra situationen och de egna kroppsliga och psykiska reaktionerna. Personerna har svårt att tolka dem och vet inte heller vad de ska göra för att komma till rätta med dem.
Genom behandling kan man få hjälp med att utveckla sin förmåga att skapa en mening om situationen som inte längre styrs av bekräftelsebehov.
– De olika kroppsreaktionerna visar hur meningsskapandet hos människan sker som en sammanflätning mellan kroppsliga och mentala aktiviteter, där den ena aldrig kan förstås utan den andra, säger Britt W Bragée.
Psykiska besvär är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning enligt försäkringskassans statistik. Utbrändhet, eller som det också kallas utmattningsyndrom, ger ofta symtom som ångest och depression.
Avhandlingens namn: Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar.
