Högre utbildning i Kina styrs av vinstintressen


Institiutioner för högre utbildning i Kina har blivit en omfattande affärsverksamhet enligt en nyligen publicerad bok av en kinesisk professor. Men trots att antalet doktorander i Kina har ökat dramatiskt har kvaliteten på utblidningen och forskningsstandarden hamnat i utförsbacke, enligt boken.

Professor Zhou Guanglis undersökning pekar på flera brister i systemet. Zhou forskar inom utbildning vid Huazhonguniversitetet. Det största problemet tycks i nuläget vara antalet doktorander per handledare. Ett annat problem är att många ”professorer” bara är partikadrer som utnämnts till dessa positioner.

46 procent av handledarna är ansvariga för sju doktorander åt gången. I ett extremt fall hade en professor 47 doktorander att handleda. Ungefär 13 procent av doktoranderna har bara ett möte per månad med sin handledare och tre procent får inga möten alls.

Kina gick förbi USA 2008 i ligan om vem som delar ut flest doktorstitlar i världen. Kinas ”doktorandproduktion” ökade med en faktor av 4,56 mellan 1999 och 2006. 1999 hade man 54 000 och 2009 hade man 246 630 enligt statliga medier.

Xu Yin, som tidigare var biträdande professor vid Tsinghuauniversitetet kommenterade i en intervju med Sound of Hope Radio att doktorandhandledarna bara känner till vissa foskningsfält och att det därför är omöjligt för dem att handleda 20 eller fler doktorander och förväntas vara väl bekanta med alla dessas forskningsfält.
– Detta skapar en stora börda för studenterna.

Under dessa omständigheter har diskussionerna mellan doktorander och handledare reducerats till att bara avrapportera hur det går med forskningsprojektet, förklarade Xu.
– Doktorander och masterstudenter blir på det här viset mest bara slavar till sina handledare.

– Handledaren lägger all sin möda på att att säkra forskningsanslag och lägger sedan över dessa projekt på studenterna. Forskningsresultat publiceras i handledarens namn även fast han inte vet något om projektet. Vissa handledare publicerar många artiklar om olika specialområden under ett och samma år, men resultaten är i själva  verket studenternas.

Xu skyller situationen på de kinesiska utbildningsreformer som började 1998 och som betonade ett utilitaristiskt tänkande vilket lett till den nuvarande krisen.

Enligt den kinesiska socialekonomen He Qinglian är kärnan i Kinas utbildningssystem kommersialisering av utbildning.
– Detta förskjuter ansvaret för offentlig utbildning och finansieringen av densamma till vanligt folk, fast det är regeringens ansvar. Det har gjort utbildning till en länsam industri, sade He i en intervju med New Tang Dynasty Television.

Xu Yin kommenterade att akademisk forskning på det kinesiska fastlandet är som en affärsverksamhet.
– Det har skötts som en affärsrörelse, en lönsam industri. Även fast det saknas lärare rekryterar man allt fler elever. Såvitt jag vet är det inte ovanligt att ha en instruktör som undervisar 500 elever i en klass på vissa universitet. Det är fullständigt löjligt.

Enligt honom har detta oundvikligen lett till att kvaliteten på högre utbildning i Kina, såväl som dess rykte på det här området blivit lidande.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/42133/