Hjärtproblem bakom plötsliga dödsfall bland unga idrottare


”Hur kunde det hända?”, är en vanlig kommentar. En ung idrottare deltar i ett sportevenemang. Plötsligt, inom några sekunder, kollapsar idrottsmannen och dör innan något hinner göras för att rädda hans liv. Det väcker frågorna hur dessa förtida dödsfall sker, och hur kan de förebyggas?

Läkaren Michael Ackerman är chef på Mayo-kliniken (Mayo Clinic´s Sudden Death Genomics Laboratory) i USA där de utreder plötsliga dödsfall. Han håller med om att dessa oväntade dödsfall chockerar föräldrar och samhället. När plötsliga dödsfall dessutom slår mot till synes oövervinnliga idrottare, blir föräldrar oroliga för att detta kan drabba vilket barn som helst som håller på med sport på fritiden. Lyckligtvis, säger Ackerman, är dess dödsfall ovanliga.

I USA inträffar trehundratusen plötsliga hjärtstopp per år enligt Ackerman. Omkring tre- till sextusen av dem drabbar personer som är under 35 år.

Obduktion har visat att två tredjedelar av dödsfallen beror på hjärtproblem. En del unga människor har ett tillstånd där hjärtmuskeln blir onormalt kraftig. Det är den vanligaste orsaken till dödsfall orsakat av hjärtstopp hos unga och den som är oftast förekommer hos idrottsmän. Som tur är orsakar inte detta tillstånd dödsfall alltför ofta. Men när tillståndet finns missar läkarna ofta att ställa diagnosen.

Kranskärlen i hjärtat kan vara kopplade till hjärtat på abnorma sätt. Resultat blir att pulsådrorna under en krävande tävling inte levererar tillräckligt mycket blod till hjärtmuskeln. Detta ger upphov till att det elektriska system som vanligen reglerar hjärtslagen vacklar. Ett tillstånd som kallas för ventrikelflimmer kan uppstå, där hjärtmuskeln darrar och inte pumpar runt blodet som den borde göra. Om ventrikelflimmer inte snabbt behandlas med defibrillator kan det leda det till döden.

Andra unga idrottare lider av vad som kallas för ”långt QT-syndrom”, en slags rubbning av hjärtats elektriska signaler vilket i sin tur kan orsaka ventrikelflimmer.

Commotio cordis, då hjärtat får en “skakning” är en annan orsak till plötsliga dödsfall. I dessa fall får den unge idrottaren ett slag mot bröstet av en fotboll, puck, en motspelares huvud eller liknande. Om slaget är kraftigt nog och det inträffar i en känslig period av hjärtats elektriska cykel kan ventrikelflimmer uppstå.

Ackerman säger att dessa dödsfall alltför ofta sker utan några förvarningar. Det finns inte heller något sätt för att hitta dessa potentiella problem som fungerar till hundra procent. Det finns dock två varningssignaler man titta efter.

Den första är en plötslig och oförklarlig svimningsattack under fysisk ansträngning, såsom en tävling. En annan är att man har en familjebakgrund där det förekommit oförklarliga dödsfall före 50-årsåldern.

Ackerman säger vidare att det inte finns någon konsensus kring vilket som är det bästa sättet att förebygga dessa tragiska dödsfall. Några länder som Japan och Italien använder elektrokardiogram i ett försök att hitta de idrottare som är i riskzonen för plötsligt dödsfall.

Idrottare som bedöms vara i riskgruppen kan få mediciner som påverkar och stabiliserar hjärtrytmen, så kallade betablockare. Läkare kan också föreslå att man opererar in en defibrillator i bröstkorgen som startar hjärtat om ventrikelflimmer skulle uppstå.

En del idrottare kan bestämma sig för att risken är för stor och undviker sporter helt och hållet.

I en tredjedel av fallen hittas ingen orsak till varför dödsfallet uppstod.

Gifford-Jones är medicinsk journalist och läkare med privatpraktik i Toronto.

Översatt från originalartikel på engelska.