Hjärtat är centralt i kinesisk medicin
Kinesisk medicin börjar behandla hjärtproblem långt innan det fysiska hjärtat blir sjukt. Foto: Susanne W Lamm/Epoch Times


Nutidens människor tror vanligen att hjärnan styr kroppen. Enligt forntida kinesiska läkare är det dock hjärtat som har befälet. Inom traditionell kinesisk medicin anser man att hjärtat är kroppens kejsare. Hjärtat ger ton och riktning åt resten av organens system.

Vad var det då som gjorde att de gamla kineserna såg hjärtat som ledaren? Man såg till anden. De forntida kinesiska läkarna förstod att hjärtat var ett organ som flyttade runt blod i kroppen, men detta var bara en liten detalj i ett större sammanhang. De ägnade inte så mycket uppmärksamhet åt det fysiska hjärtat, utan fokuserade nästan uteslutande på dess ande, som man benämnde ”shen”.

Tanken om shen kan låta lite udda, om man har den moderna medicinens konventionella uppfattning om att hjärtat i princip bara är en vital, mekanisk pump. Ny forskning har dock börjat se på hjärtat som ett tänkande, kännande organ.

Frisk i vinter med ingefära enligt kinesisk tradition

Enligt den äldsta kända texten om kinesisk medicin, Huangdi Neijing, är grunden för god hälsa en stark shen: ”Om shen är stark kommer kroppen att vara stark – förlorar vi shen kommer kroppen att dö.”

Man kan tänka på shen som en kraft som ger liv åt kroppen. Den vägleder medvetandet och intellektet, reflekterar över vad den ser i världen utanför, och ger oss en känsla av medvetenhet.

Du kanske har fått lära dig att sådana sinnesegenskaper hör till hjärnan. Men enligt akupunktör Brandon LaGreca från Wisconsin i USA har folk fortfarande en intuitiv känsla av att deras jag sitter i hjärtat.

– Om du ber någon att peka på sig själv, vart pekar de vanligtvis? På bröstkorgen. Jag tror det skulle vara väldigt svårt att hitta någon som pekar på huvudet för att identifiera sig själv fysiskt, sade han.

Hjärtats ande

Modern medicin börjar nu vidga sin uppfattning om hjärtat. Men även historiskt i västvärlden har man erkänt att hjärtat har en andlig sida. Poeter, till exempel, talar om smärtan av ett brustet hjärta, och vänliga människors goda hjärta.

– Vare sig du använder det kinesiska ordet shen eller inte, så tror jag att vi alla erkänner att hjärtat har en medvetandeaspekt, sade LaGreca.

Studier visar att känslomässig obalans kan skada hjärtat. Kronisk stress höjer till exempel blodtrycket. En del forskare har dock hittat ännu djupare samband mellan hjärna och hjärta.

”Det är som hönan och ägget. Vad kommer först?”

– James Whittle, akupunktör

Ett exempel på det är personer som genomgått en hjärttransplantation, och som vittnat om att de efter transplantationen tagit över donatorns matbegär, känslor och personlighetsdrag.

Så hur kunde den kinesiska medicinen komma fram till denna idé, som vetenskapsmän först nu börjar uppmärksamma? Enligt akupunktören James Whittle, som skrivit boken ”Art of the Heart in Chinese Medicine”, är det en fråga om perspektiv.

– Det är som hönan och ägget. Vad kommer först? sade han.

Enligt Whittle fokuserar modern medicin först och främst på den fysiska kroppen. Därför uppfattas osynliga egenskaper, som medvetande, som en biprodukt av hjärnan.

Kinesisk medicin närmar sig från rakt motsatt håll. Den ser på naturen och på energins rörelser för att förklara förändringar i den fysiska kroppen. Från det kinesiska perspektivet kommer anden först, och medvetandet bor i hjärtat.

– Kinesisk medicin och västerländsk medicin kompletterar varandra, men de är totalt olika. En av mina lärare brukade beskriva det så här: Om du tittar ut genom fönstret och ser ett löv som fladdrar omkring i vinden, så är västerländsk medicin lövet. Den kinesiska medicinen är vinden, sade Whittle.

Hjärtats energi

För att förstå idén om energier så kan man använda symboler och arketyper för att illustrera den. Det är därför som den kinesiska medicinen talar i termerna yin och yang, och de fem elementen: metall, trä, vatten, eld och jord, för att beskriva hälsa och sjukdom.

I traditionell kinesisk medicinsk teori är det balans som gäller. De kyliga, mjuka egenskaperna hos yin ska vara i harmoni med yangs hetta och styrka.

Yin och Yang är kärnan i kinesisk medicin

Enligt detta tankesystem korresponderar varje organ med ett av de fem elementen som återfinns i naturen. Sjukdom uppstår när dessa element är i obalans. För mycket av ett element är ett tillstånd av överskott. För lite är brist. När energi (qi) blockeras resulterar det i stagnation.

Hjärtat representerar eldelementet. Kineserna trodde inte att det fanns faktiska flammor i hjärtat, men det är ännu en metafor som löper genom diagnostisering och behandling. Sömnproblem är till exempel ett symptom på överskott av hjärteld. Hjärtsvikt är ett resultat av yangbrist i hjärtat.

I den kinesiska teorin om de fem elementen, är de fem primära organen vart och ett kopplat till ett element. Hjärtat till eld, mjälten till jord, lungorna till metall, njurarna till vatten och levern till trä.(Illustration: Jens Almroth)

I den kinesiska teorin om de fem elementen, är de fem primära organen vart och ett kopplat till ett element. Hjärtat till eld, mjälten till jord, lungorna till metall, njurarna till vatten och levern till trä. (Illustration: Jens Almroth/Epoch Times)

Hjärtat innehåller inte bara medvetandets gnista; akupunkturmeridianen som korresponderar med hjärtat kallas för ”eldkanalen”. Den löper längs armen, från armhålan till toppen av lillfingret.

En annan symbolisk association med hjärtat är färgen röd. Blod har en uppenbar koppling till denna färg, men flera örter som används för att behandla hjärtat är också röda, som jujubär, ginseng och gojibär.

På samma sätt sägs röd mat stödja hjärtat. Märkligt nog rekommenderar modern medicin liknande saker. Dietister förespråkar säsongsbetonade röda livsmedel som C-vitaminrika bär, lykopenrika tomater och vattenmelon för att minska risken för hjärtsjukdomar och förbättra blodkärlens funktion.

Hjärtat är så klart inte isolerat från resten. I kinesisk medicin har alla organsystemen kopplingar till varandra, och en riktig behandling tar hänsyn till hela kroppen.

– Om hjärtat är inblandat är nästan garanterat andra system inblandade, och man måste behandla hela personen. Det kan finnas yangbrist i hjärtat, qibrist i mjälten och yinbrist i njuren på samma gång, sade Whittle.

För att illustrera tanken på inre samband nämner LaGreca en akupunkturpunkt på hjärtmeridianen som han använder för att behandla migrän.

– Det är eldpunkten på eldkanalen. I kinesisk medicin är migrän en sjukdom i gallblåsan, och hjärtat och gallblåsan har en koppling, där hjärtat kan dra ut överskott av stagnation i gallblåsan, sade LaGreca.

Fokuserar på att förebygga

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna över hela världen. Generna spelar en mindre roll roll när man utvecklar hjärtproblem, men experterna är eniga om att det mesta av hjärtsjukdom orsakas av faktorer som går att förebygga. Detta är emellertid en relativt ny idé inom modern medicin.

I slutet av 70-talet var Dean Ornish den första forskaren inom västerländsk medicin som betraktade kost, motion och grupprådgivning som relevant för behandling av hjärtproblem. Sedan dess har det upprepade gånger bevisats att Ornishs råd om livsstilsförändringar kan förebygga hjärtsjukdomar, och till och med hjälpa till att bota dem.

Kostens betydelse för hälsa inom kinesisk medicin

På liknande sätt betonar kinesisk medicin själva förebyggandet av sjukdomar. Kinesiska läkare vet att shen kommer att försämras långt innan det fysiska hjärtat insjuknar. Det kan visa sig genom symptomen på en orolig själ: oro, rädsla, depression, grubblerier och sömnproblem.

”För att shen ska vara frisk behöver den en känsla av gemenskap, mening och ro.”

För att shen ska vara frisk behöver den en känsla av gemenskap, mening och ro – saker som ofta är svåra att finna i vår stressiga, industriella värld.

Kinesisk medicin erkänner och behandlar alltså en mycket bredare omfattning av hjärtproblem än västerländsk medicin.

– Vi behandlar förstås också personer som har hjärtklappning, och dem med långt framskridna hjärtsjukdomar och hjärtfel, men det är inte den största delen av de obalanser i hjärtat som kinesisk medicin räknar med. Sådant som att inte vara i kontakt med sig själv och sitt syfte, insomnia, oro och depression visar sig ofta hos våra patienter, sade Brandon LaGreca.

Relationen mellan hjärta och tunga

När man lärt sig känna igen tecknen så är störningar i shen lätta att upptäcka. Enligt gamla kinesiska skrifter ska man först titta på ansiktet. Ett ansikte med ett lugnt uttryck och rosig hy tyder på stark shen och bra cirkulation. Ett blekt, oroligt ansikte tyder på problem.

Man kan också titta på tungan. En röd tungspets, till exempel, indikerar överskott av hjärthetta, vilket ofta manifesterar sig som oro eller sömnrubbningar.

Hjärtats koppling till tungan har också metaforiska kvaliteter. Enligt kinesisk medicin är vår smakförmåga relaterad till hjärtats hälsa, och det sägs också att hjärtat självt kan känna smak.

– Vi kan titta på tungan för att se hur hjärtat fungerar och mår. Vi utsträcker den här idén till metaforen att hjärtat känner smaken av det som kommer med blodet – hormoner och kemikalier och likande – och talar om för resten av kroppen vad den ska förbereda sig på.

Enligt akupunktör Emma Suttie är relationen mellan hjärtat och tungan även kopplad till vår kommunikation.

– Vår förmåga att tala öppet är en direkt manifestation av hjärtat, sade hon.

Nyligen träffade hon en patient som hade flera tecken på en skadad hjärtande: oro, sömnrubbningar och extrem nedstämdhet. Hennes symptom började visa sig strax efter att hennes pappa hade omkommit i en olycka. Hon stod honom så nära att det var svårt att gå vidare.

”Gamla kinesiska texter varnar för att överdriven glädje också kan skada hjärtat.”

– Hon kom från en familj som inte pratade om sina känslor, så hon kände att hon inte fick sörja denna smärtsamma förlust, sade Suttie.

Utöver akupunktur och örter för att läka obalansen i hjärtat, var den viktigaste delen i receptet att få patienten att prata om och erkänna sina känslor, berättade Suttie.

– Ibland under akupunkturbehandlingen började hon gråta, när hon låg på britsen. Akupunkturen frigjorde sorg som var fångad i hennes kropp. Med tiden försvann hennes symptom och hon kunde tänka på sin far och känna glädje när hon mindes honom, istället för att slukas av sorg. Alla dessa saker hjälpte henne att läka sitt hjärta och återfå balans, så att hon kunde känna glädje igen, berättade Emma Suttie.

Hjärtat i balans

Whittle nämner ett fall av störningar i hjärtats shen som han såg nyligen: en 50-årig kvinna som lidit av oro, hjärtklappning och extrema sömnsvårigheter i flera år.

– Shen gillar lugn och ro. I hennes fall gjorde hennes arbete henne väldigt orolig. Hon insåg att det var dags för henne att lämna det där jobbet, och hitta något som kunde bidra till att göra henne lycklig. När hon fattade det livsstilsbeslutet blev det en stor förändring, sade Whittle.

Det är förstås inte alltid man bara kan lämna ett problem bakom sig på det sättet. När det inte går, uppmuntrar Whittle sina patienter att lära sig tekniker för att kultivera en inre frid, så att de blir bättre på att hantera stressen de möter.

– Du kanske behöver öva qigong, taichi eller andningsövningar. Du kanske behöver ändra på din kost och se till att ditt blodsocker ligger på en jämn nivå för motverka stress.

Känslor som rädsla, ilska, hat och förbittring kan skada hjärtat. Dess naturliga tillstånd är glädje, men ett viktigt inslag i den kinesiska filosofin är måttlighet. Gamla kinesiska texter varnar för att överdriven glädje också kan skada hjärtat.

Om utmattningssyndrom – Fråga doktor Kong

– Ett bättre ord är kanske mani. Detta kan vara någon som är bipolär och har en manisk period, men det kan vara vem som helst som lever väldigt intensivt, med många olika saker på gång. Ett överdrivet sprudlande tillstånd under en längre tid kan ha en negativ effekt på hjärtat, sade Whittle.

– I asiatiska kulturer lägger man ofta vikt vid att kultivera en känsla av frid och lugn. Då är hjärtat i balans. Det är som munken som har mediterat, och kan surfa på känslovågorna i världen runtomkring.