loadingBland annat Röda korset hade lagt pengar på hög. (Foto: AFP/Cicr/Ho)
Bland annat Röda korset hade lagt pengar på hög. (Foto: AFP/Cicr/Ho)
Inrikes

Hjälppengar lades på hög

Peter Wallberg (TT)

Flera stora hjälporganisationer klarar inte kravet att minst 75 procent av intäkterna ska användas i hjälpverksamheten. Orsaken är främst att så många skänkte pengar efter flodvågskatastrofen.

För att hjälporganisationer ska få så kallade 90-konton måste de årligen redovisa sin verksamhet till Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI). Bland annat ställs krav på att minst 75 procent av de totala intäkterna ska användas till angivna välgörenhetsändamål.

Först nu har organisationernas redovisningar för 2005 lagts ut på SFI:s hemsida. De visar att en rad av de totalt 348 organisationer inte uppfyllde 75-procentskravet under det året.

-Men man kan inte säga att de är oseriösa, påpekar SFI:s kanslichef Eva Birath.

Bland de mer kända organisationerna hamnade till exempel Röda Korset på 70 procent, Cancerfonden på 69 procent, SOS Barnbyar på 67 procent och Amnesty på 66 procent.

Synnerliga skäl

I många fall handlar det om att intäkterna blivit större än vad som planerats för och att man därför inte hunnit använda alla insamlade pengar under året. SOS Barnbyar och Röda Korset uppger i sin redovisning att de fått in 27 miljoner respektive runt 500 miljoner kronor bara till tsunamikatastrofens offer.

Mats Widlund, ekonom på Röda Korset, påpekar att det tar några år innan man får i gång bra projekt dit pengarna ska gå. Sådana omständigheter räknas som synnerliga skäl och accepteras av SFI. De pengar som sparades 2005 kommer i stället att användas framöver. Därför delade Röda Korset ut betydligt mer pengar till hjälpprojekt 2006 än vad man hade i totala intäkter.

Andra organisationer nådde inte upp till 75-procentskravet under 2005, eftersom de måste samla pengar på hög för framtida dyra investeringar.

Dyr teleinsamling

SFI ställer också krav på att kostnaderna för insamlingarna högst får uppgå till 25 procent av de totala intäkterna. Om den gränsen överskrids tre år i följd så ska 90-kontot dras in om inte ”synnerliga skäl” föreligger. Under 2006 och 2007 har nio konton dragits in för att för lite pengar delats ut eller för att kostnaderna varit för höga.

Flera organisationer har haft höga insamlingskostnader eftersom de samlat in pengar genom telefonförsäljning av olika typer av gåvobevis.

-Det är en dyr form av insamling och givarna förstår inte att upp till 50 procent kan gå till kostnader, säger Eva Birath.

SFI vill få bort den insamlingsmetoden och har slutat att ge dispens för höga kostnader på grund av telefonförsäljning.

Till exempel hade Insamlingsstiftelsen cancer och allergifonden intäkter på 58 miljoner kronor 2005, men redovisar kostnader på 56 procent. Nu har personer som anlitats för telefonförsäljning friställts. Ett annat exempel är Ecpat, som arbetar mot barnsexhandel. Organisationen samlade in nio miljoner och redovisar kostnader på 27 procent av de totala intäkterna. Hörselskadades riksförbund hade av samma orsak kostnader på 39 procent.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBland annat Röda korset hade lagt pengar på hög. (Foto: AFP/Cicr/Ho)
Bland annat Röda korset hade lagt pengar på hög. (Foto: AFP/Cicr/Ho)
Inrikes

Hjälppengar lades på hög

Peter Wallberg (TT)

Flera stora hjälporganisationer klarar inte kravet att minst 75 procent av intäkterna ska användas i hjälpverksamheten. Orsaken är främst att så många skänkte pengar efter flodvågskatastrofen.

För att hjälporganisationer ska få så kallade 90-konton måste de årligen redovisa sin verksamhet till Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI). Bland annat ställs krav på att minst 75 procent av de totala intäkterna ska användas till angivna välgörenhetsändamål.

Först nu har organisationernas redovisningar för 2005 lagts ut på SFI:s hemsida. De visar att en rad av de totalt 348 organisationer inte uppfyllde 75-procentskravet under det året.

-Men man kan inte säga att de är oseriösa, påpekar SFI:s kanslichef Eva Birath.

Bland de mer kända organisationerna hamnade till exempel Röda Korset på 70 procent, Cancerfonden på 69 procent, SOS Barnbyar på 67 procent och Amnesty på 66 procent.

Synnerliga skäl

I många fall handlar det om att intäkterna blivit större än vad som planerats för och att man därför inte hunnit använda alla insamlade pengar under året. SOS Barnbyar och Röda Korset uppger i sin redovisning att de fått in 27 miljoner respektive runt 500 miljoner kronor bara till tsunamikatastrofens offer.

Mats Widlund, ekonom på Röda Korset, påpekar att det tar några år innan man får i gång bra projekt dit pengarna ska gå. Sådana omständigheter räknas som synnerliga skäl och accepteras av SFI. De pengar som sparades 2005 kommer i stället att användas framöver. Därför delade Röda Korset ut betydligt mer pengar till hjälpprojekt 2006 än vad man hade i totala intäkter.

Andra organisationer nådde inte upp till 75-procentskravet under 2005, eftersom de måste samla pengar på hög för framtida dyra investeringar.

Dyr teleinsamling

SFI ställer också krav på att kostnaderna för insamlingarna högst får uppgå till 25 procent av de totala intäkterna. Om den gränsen överskrids tre år i följd så ska 90-kontot dras in om inte ”synnerliga skäl” föreligger. Under 2006 och 2007 har nio konton dragits in för att för lite pengar delats ut eller för att kostnaderna varit för höga.

Flera organisationer har haft höga insamlingskostnader eftersom de samlat in pengar genom telefonförsäljning av olika typer av gåvobevis.

-Det är en dyr form av insamling och givarna förstår inte att upp till 50 procent kan gå till kostnader, säger Eva Birath.

SFI vill få bort den insamlingsmetoden och har slutat att ge dispens för höga kostnader på grund av telefonförsäljning.

Till exempel hade Insamlingsstiftelsen cancer och allergifonden intäkter på 58 miljoner kronor 2005, men redovisar kostnader på 56 procent. Nu har personer som anlitats för telefonförsäljning friställts. Ett annat exempel är Ecpat, som arbetar mot barnsexhandel. Organisationen samlade in nio miljoner och redovisar kostnader på 27 procent av de totala intäkterna. Hörselskadades riksförbund hade av samma orsak kostnader på 39 procent.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024