Regeringen tar allt mer av utlandsbiståndet till att betala asylmottagandet i Sverige. Svenska hjälporganisationer befarar nu att biståndet urholkas och uppmanar Stefan Löfven att presentera ett nytt sätt att finansiera flyktingmottagandet.
”Sverige ska ha en solidarisk och human flyktingpolitik. Att ta pengar från människor som lever i fattigdom för att betala för andra människors rätt till skydd och asyl är inte en solidarisk politik”, skriver 16 hjälporganisationer i ett brev till statsministern och finansministern.
– Man ställer verkligen de mest utsatta mot varandra, långsiktigt undergräver man möjligheterna att minska flyktingströmmarna, säger Annica Sohlström, generalsekreterare för Forum Syd, som är en av organisationerna bakom brevet.
De senaste åren har en allt större del av biståndet stannat i Sverige, istället för att bidra till insatser på plats i de hjälpbehövande länderna. Länderna inom OECD ska följa biståndsregler fastställda av underorganet DAC. Enligt reglerna är det möjligt att använda biståndspengar till flyktingmottagande. Detta sker redan och kommer att öka kraftigt, enligt statsminister Stefan Löfven i Sveriges Radio.
– Vi måste komma ihåg att Sverige tar det ojämförligt största ansvaret i Europa, vad gäller flyktingar per innevånare. Och då finns den här möjligheten, den är helt internationellt erkänd, det är helt enligt OECD:s regler, och då gör vi det, säger Stefan Löfven.
Ökade asylkostnader tas från biståndet
Varje asylsökande som tas emot i Sverige kostar 110 000 kronor per år. Pengarna tas från biståndet, enligt beslut i Sveriges Riksdag. Redan 2007-2008 dubblerades schablonkostnaden per flykting. Men då tog Sverige emot få flyktingar, menar Staffan Landin, som tidigare arbetat för FN:s utvecklingsprogram UNDP, i en debattartikel i DN.
Sverige använder mer av biståndet till inhemska kostnader än vad något annat land gjort tidigare, uppger Landin. Flera länder har valt att inte räkna asylmottagandet som bistånd alls.
I förra budgeten planerades för 70 000 flyktingar, men redan i slutet av september hade det kommit fler. Om dubbla antalet skulle komma nästa år skulle kostnaden överstiga 15 miljarder kronor. Det skulle utgöra ungefär en tredjedel av biståndsbudgeten.
Annica Sohlström, generalsekreterare för Forum Syd, är en av de som skrivit under brevet till statsministern och finansministern nu i oktober, med uppmaningen att söka nya sätt att finansiera flyktingmottagandet. (Foto: Forum Syd)
I brevet till statsministern och finansministern frågar organisationerna hur stor del av biståndet som är rimligt att ta från arbetet att minska fattigdom och stärka demokrati, arbete som ska förebygga flyktingströmmar.
Ny lösning för långsiktigt bistånd
Konsekvenserna för hjälporganisationerna beror på hur statsbudgeten kommer att se ut och vilken pott man kommer att ta ur. I det korta perspektivet har Annica Sohlström svårt att tro att pågående samarbetsavtal i andra länder kommer att brytas, men på längre sikt kan det bli så.
De svenska hjälporganisationerna vill ha en ny lösning för att både kunna ge ett långsiktigt stöd på plats och för att kunna ta hand om flyktingar som söker sig hit. Om asylmottagandet fortsättningsvis ska bekostas av biståndet kommer avräkningarna ur biståndsbudgeten att öka nästa år.
På torsdag presenteras Migrationsverkets nya prognos för antal flyktingar som kommer till Sverige och vilka kostnader det genererar. Prognosen påverkar regeringens budget. När riksdagen röstat igenom budgeten vet man hur mycket pengar som tas från biståndet för att bekosta flyktingmottagandet.
