Himalayas nomader tvingas ändra gamla livsmönster
En man med traditionellt färgat skägg i Indiens nordligaste delstat Jammu och Kashmir. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)


Himalaya har varit Gujjar-stammens hem i århundraden, här har de levt sitt nomadiska liv i generationer. Men idag möts de av en våldsam militärnärvaro, klimatförändringar och det moderna livets frestelser och deras halvnomadiska, pastorala liv håller på att tyna bort.

I Indiens nordligaste delstat Jammu och Kashimir finns 2 miljoner Gujjarer och omkring 500 000 av dem lever som nomader. Varje vår tar medlemmar ur Gujjar-stammen med sig sina får, getter och i vissa fall vattenbufflar och förflyttar sig från låglandet via en av åtta huvudrutter som korsar Shivalik och Pir Panjal-slätterna i Himalaya, i sitt sökande efter bete i bergen.

När snön smälter avslöjas betesmarkerna på de höga slätterna i Himalaya och dessa ger tillräckligt med mat för Gujjar-stammens djur. Denna årliga förflyttning tar oftast omkring 45 dagar – en förrädisk resa som har blivit allt farligare med åren på grund av förändringar i vädermönster och militant närvaro.

– De höga slätterna föder mina getter på sommaren och dessa kullar ger dem mat om vintern; vi klarar oss inte utan dessa båda platserna. Mina getter kallas för Kagami-getter. De kommer från en plats i Pakistan som heter Kagami och kallas därför så. De föds upp för köttets skull vilket säljs för 300 rupees per kilo och vi lever på dessa pengar, säger 65-årige Muhammadin Marizin, från staden Doda. Han har tagit med sig sina 300 getter för att beta i Jammu Shivalik.

Shabeer Ahmed är 20 år och har levt ett pastoralt, halvnomadiskt liv i hela sitt liv och varje år förflyttar han sig 65 mil över svår terräng med sina flera hundra får och getter i sökandet efter betesmarker.

Vi talar med Ahmed vid sjön Mansars strand, dit han har gått för att se på när hinduerna firar högtid vid det lokala templet. Han säger:

– Jag har färdats med min hjord mellan Banihal i Kashmir och Mansar i Jammu varje år i 20-25 dagar. Varje gång vi stannar på en plats i 10 dagar sker ett bröllop. Vi föds på vägen. När en födsel inträffar stannar gruppen en dag och fortsätter dagen därpå.

Ahmen beklagar att han aldrig kunnat gå i skolan, men säger att han inte hade något annat val än att fortsätta förfädernas livsstil. Han är samtidigt glad eftersom hans två yngre bröder, som är kvar i Mansar, studerar vid en statlig skola.

Han säger att det innebär att de inte behöver ställas inför rebellernas hot eller säkerhetsstyrkornas grillning och de får därmed bättre levnadsstandard och sjukvård, samt chans att få jobb.

Gujjar-stammen anses vara kungarna över Himalayas rutter men har blivit allvarligt drabbade av militant närvaro i delstaten. Jammu och Kashmir har varit fokus för en bitter suveränitetsdispyt mellan Indien och Pakistan sedan delningen 1947, vilket lett till flera krig mellan grannarna.

Under de senaste två årtiondena har regionen upplevt ett antal våldsamma attacker från militanta muslimer som huvudsakligen haft etniska minoriteter och indiska säkerhetsstyrkor som mål. Enligt indiska myndigheter backas dessa upp av Pakistan-baserade element, något som förnekas av Pakistan. Tiotusentals liv har förlorats i dessa våldsamma militanta attacker och i upprorsbekämpande operationer av indiska beväpnade styrkor.


Gujjar-stammen lever huvudsakligen i den norra indiska delstaten Jammu och Kashmir. En av deras söner har precis börjat skolan. (Foto: Venus Upadhayaya/The Epoch Times)

Gujjar-stammen lever huvudsakligen i den norra indiska delstaten Jammu och Kashmir. En av deras söner har precis börjat skolan. (Foto: Venus Upadhayaya/The Epoch Times)

Medlemmar i Gujjar-stammen är bland de värst drabbade. Nomaderna trakasseras regelbundet av rebeller som kräver mat och som stjäl deras boskap och mjölk. De blir samtidigt förföljda av indiska säkerhetsstyrkor som förhör dem under pistolhot för att få ut information om rebellerna. Detta gör i sin tur Gujjars sårbara för attacker från rebellerna som vill hämnas för att de ger information till den indiska armén.

Många gånger har Gujjarer hjälpt den indiska armén att fånga rebeller med hög rang men har därefter utsatts för våldsamma hämndattacker. Många har börjat bära vapen för att skydda sig.

Ibland har Gujjar-kvinnorna visat ovanligt mod och tagit till vapen för att skydda sina familjer mot rebellerna. Under den mest kända incidenten, för tre år sedan, dödade Ruksana från Rajouri-regionen en av de mest fruktade rebellerna i självförsvar.

Detta är emellertid ingen önskvärd situation och många Gujjars har bosatt sig på låglandet och slätterna för att undvika våldet.

Klimatförändringarna har också inneburit problem för den traditionella livsstilen. Svår terräng och omfattande ekologiska förändringar har bidragit till att de känt sig tvingade att sluta leva som nomader. Varje år blir många Gujjarer strandsatta i de höga bergspassen när det ovanligt för årstiden faller snö och regn.

Dessa besvärligheter, plus alternativet att få utbildning och ett bättre liv för sina barn, gjorde att 40-årige Beeru Din avstod från nomadlivet för att slå sig till ro.

– För femton år sedan brukade jag färdas med15 bufflar och en massa får och getter. Vi brukade lasta vårt bagage på ponnys och våra hundar följde med som säkerhet. Men jag tyckte aldrig om det. Jag har aldrig gått i skolan men jag vill att mina barn ska få göra det. Idag äger jag endast tre bufflar. Jag har köpt lite land och jag är även dagavlönare, säger Din som återvänt efter att ha offrat vid byns moské, något som en nomad sällan har tillfälle till.

Den relativt hastiga övergången från nomadlivet till ett stillasittande liv är inte lätt för människor som Din. Vägen till utveckling för denna underutvecklade och naturberoende grupp är kantad av utmaningar, utmaningar som behöver mer än statligt stöd på politisk nivå för att överkommas. De behöver hjälp att lära sig det moderna livets färdigheter och utveckla en förståelse för sin identitet i det moderna livets sammanhang.

Din undrar varför hans förfäder valde ett nomadliv. Han verkar inte alls tillfreds med omständigheterna som hindrade honom från att gå i skolan.

– Jag tror inte de hade någon tanke på det, säger han.

Översatt från engelska.