Var föräldrar kommer ifrån har betydelse för hur barnet mår. Huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem är vanligare bland barn med utlandsfödda föräldrar, enligt en avhandling vid Mittuniversitetet.
Vad är det för sociala faktorer som påverkar våra barns hälsa och välbefinnande? Heidi Carlerby, doktorand vid Mittuniversitetet, har tittat närmare på frågan i sin avhandling ”Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige: med fokus på föräldrahärkomst”.
– Några av skillnaderna i hälsa och välbefinnande kan förklaras av betydelsen av kön och föräldrabakgrund samt skillnader i materiella tillgångar i familjen, säger hon i ett pressmeddelande.
Totalt har 11 972 barn, både flickor och pojkar i årskurs 5, 7 och 9, fått svara på ett frågeformulär. En femtedel var barn med en eller två föräldrar födda i ett annat land än Sverige. I studien har det även ingått en klassrumsundersökning av 1527 flickor och pojkar i årskurs 6-9 i Östersunds kommun.
Resultatet visade att flickor med utländsk härkomst hade 27 procent högre risk för hälsobesvär och pojkar med en mixbakgrund, utlandsfödd förälder och en svenskfödd förälder, hade tre gånger högre risk för hälsobesvär jämfört med pojkar med två svenskfödda jämfört svenskfödda föräldrar.
Mobbning är en annan riskfaktor för hälsan för båda könen, oavsett härkomst eller om man själv är utsatt för det eller är förövare.
Att leva med ensamstående förälder är en riskfaktor men bara bland flickor.
När det gäller materiella tillgångar som exempelvis bil, dator, semesterresor, har tre av tio barn med två utlandsfödda föräldrar en låg nivå.
Bland barn med två svenskfödda föräldrar var motsvarande andel mindre än en av tio, det gällde både pojkar och flickor.
Enligt Heidi Carleby visar studiens resultat att det finns behov av hälsostödjande insatser i skolan som är kopplade till sociala konsekvenser av utländsk härkomst och familjens materiella tillgångar.
Avhandlingen läggs fram vid Mittuniversitetet i Sundsvall den 23 november.