Har pennyn blivit överflödig?
Efter ett långt liv kan snart pennyn gå i pension. (photos.com)


Att skrota den förargliga pennyn kommer inte att stå på den kanadensiska regeringens agenda under parlamentets sammanträde som började den här veckan. På grund av de allt högre kostnaderna för produktion och dess minskade värde verkar encentarens liv vara i fara.

Nya undersökningar, däribland en gjord av the Royal Canadian Mint (RCM) (Kanadas kungliga myntverk) i augusti som de benämner ”The Future of the Penny in Canada” (Pennyns framtid i Kanada), antyder att några finansiärer som stora finansiella organisationer och allmänna organ vill kväva pennyns cirkulering.

Även en pennyfantast medger att det kanske är dags för ett slutligt farväl.

Bret Evans, redaktör för Canadian Coin News (Kanadensiska Myntnyheterna), en informationskälla för mynt, sedlar och medaljer, säger att inflationen genom åren har gjort pennyn näst intill oanvändbar.

– Jag har blandade känslor… min myntsamlande sida vill inte se den försvinna, säger han. Men pennyn har idag ett så litet värde, varför ens bekymra sig?

Det låga värdet är en faktor men den kritiska punkten är enligt Evans produktionskostnaden för pennyn och priset som regeringen köper dem för av RCM.

– Min källa på RCM säger att Kanadas regering fortfarande får centen för mindre än centens produktionskostnad, berättar han och trots att RCM inte avslöjar den faktiska kostnaden för präglingen säger Evans källa att det blir ”allt svårare att inte förlora pengar i produktionen av pennyn”.

Som svar på medias frågor i februari håller Stephen Harper med om att pennyn inte har så mycket köpkraft.

– Vissa dagar upplever jag nog pennyn som irriterande och försöker växla till högre värden i en kassa… Jag är sedan länge nån slags myntsamlare så jag gillar inte att gå miste om pennyns fortsatta historia, säger han.

Media rapporterar att präglingens kostnader ligger mellan 0,8 och 3,95 cent per mynt, beroende på vilken instutition eller studie som konsulteras. Eftersom priset för råmaterial fortsätter att stiga kan regeringen komma att tvingas att ta bort pennyn ur systemet, säger Evans.

Centens vikt har reducerats genom åren. Enligt RCM:s webbplats bestod centen 1920, när den började präglas, av över 95% koppar och vägde 3,24 g och hade en tjocklek på 1,65 mm. Idag tillverkas de av 94% stål, är 1,45 mm tjocka och väger 2,5 g. Bara diametern på 19,05 mm är oförändrad.

Förra året präglade RCM-anläggningen i Winnipeg, som tillverkar alla kanadensiska och en del utländska mynt, två miljarder kanadensiska mynt för cirkulering, en miljard av dem var pennys säger Christine Aquino, RCM:s informationschef.

Men att ta bort pennyn är inte upp till RCM säger hon och lägger till att the Crown Corporation (kronbolaget) i grund och botten är teknisk rådgivare för regeringen i myntfrågor.

Det kostar fortfarande mindre än en penny att tillverka en penny, säger Aquino. Det är fortfarande en förtjänst i det.

En studie som Quebecbaserade Desjardins Financial Group (Desjardins finansgrupp) gjorde i februari sade att den ”värdelösa” pennyn kostade $130 miljarder (ca 840 miljarder svenska kronor) per år i produktion, magasineringskostnader och transportering. Rapporten rekommenderar att pennyn tas bort ur systemet.

I en ny undersökning som RCM gjort av konsumenter, detaljhandlare och organisationer som finansorganisationer och pansarfordonsföretag, fann man att konsumenternas åsikter gick isär i frågan (42%/33%), medan små detaljhandlare och finansinstutitioner i stort sett vill se pennyn pensionerad.

Den allmänna opinionen är ett ja till pennyn sammanfattar rapporten. RCM har fått påtryckningar från finansiärer angående ”riktlinjer och hur man bäst informerar alla om utfasningen och över vilken period”.

Australien och Nya Zeeland har tagit bort sina encentare och Storbrittanniens kvartspenny drogs tillbaka 1961. Harris Interactive gjorde en landsomfattande undersökning på internet med 2136 vuxna år 2004 och kom fram till att sex av tio amerikaner ville ha kvar den amerikanska centen.

Christine Lafrance, kontorist på underhuset (the House of Commons), säger att vid turistsäsongens höjdpunkt mellan 18 juli och 31 augusti kastades 5 350 pennies (ca 345 svenska kronor) i Centennial Flamefontänen på Parliament Hill. Bland pennierna låg en ensam tvåcentare.

Så nästa gång en penny fastnar i dammsugaren kan man tänka på det här: lönnlöven som avbildas på pennyn, med två lönnlöv tillsammans på en ensam gren, existerar inte i naturen. Den skapades 1937 av G E Kruger-Grey och representerar Kanadas två grundläggande kulturer.

– Det är det verkliga värdet av en penny, säger Evans.

Översatt från version