loadingRafael Matesanz, direktör för den spanska nationella transplantationsorganisationen, på organisationens huvudkontor i Madrid, Spanien. (Foto: Nathalie Paco)
Rafael Matesanz, direktör för den spanska nationella transplantationsorganisationen, på organisationens huvudkontor i Madrid, Spanien. (Foto: Nathalie Paco)
Utrikes

Handel med mänskliga organ en tillbakagång till djungelns lag

Lluís Badia, Epoch Times

Rafael Matesanz, direktör för National Transplant Organization (ONT) beskriver i osminkad detalj den svåra kampen mot organhandel och transplantationsturism i världen.

Det är tjugo år sedan medierna började rapportera om den fruktansvärda sanningen om handel med mänskliga organ som överträffar den hemskaste skräckhistorian. Även fast det fanns några kända fall i Europa började fenomenet att växa i länder där statens kontroll var mycket mindre, eller där staten själv var direkt inblandad i den lukrativa verksamheten.

Men, som chefen för ONT säger, utan köpare ingen säljare. Och de flesta köpare kommer just från länder där det finns mer kontroll över organhandeln, vilket har lett till vad som kallas transplantationsturism. Denna term började användas frekvent för drygt tio år sedan. På den tiden erbjöd många sjukhus i Kina möjligheten att få ett vitalt organ på mindre än en vecka på sina engelska webbsidor. Priserna varierar mellan 50 000 och 150 000 amerikanska dollar och flödet av turister på jakt efter ett organ ökade markant i Kina.

Det är emellertid på senare år som detta brott mot mänskligheten har börjat få en framträdande plats i internationella forum för mänskliga rättigheter. I FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève riktade nyligen olika frivilligorganisationer uppmärksamheten på organstölder från Falun Gong-utövare i Kina. Falun Gong är en uråldrig meditation praxis som brutalt förföljs av Pekings regim sedan 1999.

De kinesiska delegaterna försökte stoppa frivilligorganisationernas rapporter under olika rådsmöten men effekten blev tvärtom och frågan blev den mest diskuterade bland de olika ländernas delegationer.

Spanien anses vara världsledande inom organdonation. Många vet redan att nyckeln till framgång bygger på ett väl organiserat donationssystem som inrättats av ONT, något som fler och fler länder runt om i världen försöker lära av. Det är inte lika många som vet att Spanien också är världsledande i kampen mot transplantationsturism och organhandel.

Sedan 2010 är Spanien det enda land i världen som straffar både dem som får ett organ med vetskap om dess olagliga ursprung och de som främjar eller annonserar om denna typ av organ med en straffsats på tre till tolv års fängelse. Chefen för ONT, Rafael Matesanz, har aktivt arbetat för att genomdriva den här reformen i den spanska strafflagen vilket är ett aldrig tidigare skådat genombrott för att förhindra transplantationsturism.

Lluís Badia, Epoch Times: Kan du beskriva hur 2010 års reform för att kriminalisera organhandel kom till stånd?

Rafael Matesanz: Den här idén har jag haft i över 20 år. Frågan om organhandel världen över bekymrar alla internationella organisationer och utvecklade länder. Men USA, Israel, Japan och EU, som har de flesta köparna av dessa organ, har inte gjort något åt det.

Jag har föreslagit detta i Spanien ända sedan 90-talet och jag har också nämnt det i Europarådet men det har inte fått någon riktig genomslagskraft. Den utlösande faktorn för reformen var bland annat en mediarapport om en spanjor som åkte till Kina för att köpa en lever. Vid den tiden talade jag med Trinidad Jiménez, som var hälsominister då och vi introducerade något som var unikt i världen. En spanjor som åker utomlands för att köpa ett organ ska ställas till ansvar. Något sådant skulle inte uppkomma i något annat land i världen. Det här har senare väckt stort intresse i internationella forum eftersom många tycker att det är rätt väg. Det handlar egentligen inte om att straffa någon utan om att förebygga. 

Epoch Times: Du deltog aktivt i utarbetningen av ett europeiskt direktiv för organtransplantationer 2010. Hur var chanserna att implementera den spanska reformen i EU?

Matésanz: Det var inte möjligt även om vi hade försökt för kompetensen inom EU var inte sådan. Det måste göras av varje land efter deras förmåga. Det finns ett antal internationella instrument som kan användas för att utveckla den spanska idén. Till exempel finns Europarådets konvention om organhandel, som är i sitt slutskede, och vi hoppas att den kommer att undertecknas i år eller nästa år. Det kan bli ett viktigt verktyg.

Epoch Times: Tror du att WHO eller EU kommer att arbeta för sådana förändringar som i den spanska straffrätten?

Matésanz: Folk förstår när man förklarar det här ämnet och Spaniens ställningstagande. Men när det kommer till kirurger och transplantationsteam, de som är de ansvariga…det förvånar mig att det är ok för dem att folk själva söker efter organ. Men när jag diskuterar den här frågan i internationella forum har jag upptäckt att vad som stoppar länderna från att göra förändringar är att rådgivarna i transplantationsfrågor tycks vara ok med den aktuella situationen. Förhoppningsvis kommer västländerna att ändra sig och förbjuda det.

Epoch Times: Vad är ditt intryck av organhandelsituationen i Kina?

Matésanz: Det är verkligen svårt att veta vad som händer där. Bland annat är de senaste uppgifterna som vi har från Kina för år 2010. Uppgifterna har inte varit tillgängliga varken 2011 eller 2012. Vi ber bara om uppgifter om vilken verksamhet de har, inte om källan till organen. Det är väldigt dolt.

Under senare år har Kina gjort två saker. De har förbundit sig att minska flödet av organ från avrättade fångar och de har satt upp många restriktioner för utlänningar som vill komma dit för transplantation. De har även skapat ett donatorregister för människor som vill donera sina organ, vilket jag tror är mer för syns skull, men det är åtminstone något. Och de har etablerat ett system för organfördelning eftersom det inte fanns ett statligt system tidigare.

Så intrycket internationellt och WHO: s intryck är att det går framåt, men långsammare än det borde. Och intrycket jag har är att den kinesiska staten faktiskt verkar gå mot en minskning av problemet. Men vad som faktiskt händer på ett sjukhus i en avlägsen region i Kina är inte kontrollerat.

Epoch Times: Vilka åtgärder har ONT vidtagit mot transplantationsturism?

Matésanz: Vi har haft mycket samarbete med internationella institutioner under många år. Under 2010 lämnade vi in en rapport från Europarådet till FN som utarbetats av oss till 90 procent och vi har lett allt arbete i Europarådet.

Andra initiativ är mer juridiskt orienterade, där har vi deltagit mer på teknisk nivå med WHO, Europarådet, OPS i Latinamerika  och med transplantationssamfundet. I kampen mot organhandel tror jag att det finns två aspekter. Det ena är att försöka kompensera för obalansen. Om relationen mellan utbud och efterfrågan är en på tio, så kommer vi att försöka öka utbudet så att skillnaden är mindre. Och det andra är att få länder att utveckla åtgärder.

Ibland skulle jag vilja att allt gick mycket snabbare men vi har gjort saker under de senaste tio till femton åren. Åtminstone finns det en global medvetenhet om att detta måste stoppas på något sätt.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingRafael Matesanz, direktör för den spanska nationella transplantationsorganisationen, på organisationens huvudkontor i Madrid, Spanien. (Foto: Nathalie Paco)
Rafael Matesanz, direktör för den spanska nationella transplantationsorganisationen, på organisationens huvudkontor i Madrid, Spanien. (Foto: Nathalie Paco)
Utrikes

Handel med mänskliga organ en tillbakagång till djungelns lag

Lluís Badia, Epoch Times

Rafael Matesanz, direktör för National Transplant Organization (ONT) beskriver i osminkad detalj den svåra kampen mot organhandel och transplantationsturism i världen.

Det är tjugo år sedan medierna började rapportera om den fruktansvärda sanningen om handel med mänskliga organ som överträffar den hemskaste skräckhistorian. Även fast det fanns några kända fall i Europa började fenomenet att växa i länder där statens kontroll var mycket mindre, eller där staten själv var direkt inblandad i den lukrativa verksamheten.

Men, som chefen för ONT säger, utan köpare ingen säljare. Och de flesta köpare kommer just från länder där det finns mer kontroll över organhandeln, vilket har lett till vad som kallas transplantationsturism. Denna term började användas frekvent för drygt tio år sedan. På den tiden erbjöd många sjukhus i Kina möjligheten att få ett vitalt organ på mindre än en vecka på sina engelska webbsidor. Priserna varierar mellan 50 000 och 150 000 amerikanska dollar och flödet av turister på jakt efter ett organ ökade markant i Kina.

Det är emellertid på senare år som detta brott mot mänskligheten har börjat få en framträdande plats i internationella forum för mänskliga rättigheter. I FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève riktade nyligen olika frivilligorganisationer uppmärksamheten på organstölder från Falun Gong-utövare i Kina. Falun Gong är en uråldrig meditation praxis som brutalt förföljs av Pekings regim sedan 1999.

De kinesiska delegaterna försökte stoppa frivilligorganisationernas rapporter under olika rådsmöten men effekten blev tvärtom och frågan blev den mest diskuterade bland de olika ländernas delegationer.

Spanien anses vara världsledande inom organdonation. Många vet redan att nyckeln till framgång bygger på ett väl organiserat donationssystem som inrättats av ONT, något som fler och fler länder runt om i världen försöker lära av. Det är inte lika många som vet att Spanien också är världsledande i kampen mot transplantationsturism och organhandel.

Sedan 2010 är Spanien det enda land i världen som straffar både dem som får ett organ med vetskap om dess olagliga ursprung och de som främjar eller annonserar om denna typ av organ med en straffsats på tre till tolv års fängelse. Chefen för ONT, Rafael Matesanz, har aktivt arbetat för att genomdriva den här reformen i den spanska strafflagen vilket är ett aldrig tidigare skådat genombrott för att förhindra transplantationsturism.

Lluís Badia, Epoch Times: Kan du beskriva hur 2010 års reform för att kriminalisera organhandel kom till stånd?

Rafael Matesanz: Den här idén har jag haft i över 20 år. Frågan om organhandel världen över bekymrar alla internationella organisationer och utvecklade länder. Men USA, Israel, Japan och EU, som har de flesta köparna av dessa organ, har inte gjort något åt det.

Jag har föreslagit detta i Spanien ända sedan 90-talet och jag har också nämnt det i Europarådet men det har inte fått någon riktig genomslagskraft. Den utlösande faktorn för reformen var bland annat en mediarapport om en spanjor som åkte till Kina för att köpa en lever. Vid den tiden talade jag med Trinidad Jiménez, som var hälsominister då och vi introducerade något som var unikt i världen. En spanjor som åker utomlands för att köpa ett organ ska ställas till ansvar. Något sådant skulle inte uppkomma i något annat land i världen. Det här har senare väckt stort intresse i internationella forum eftersom många tycker att det är rätt väg. Det handlar egentligen inte om att straffa någon utan om att förebygga. 

Epoch Times: Du deltog aktivt i utarbetningen av ett europeiskt direktiv för organtransplantationer 2010. Hur var chanserna att implementera den spanska reformen i EU?

Matésanz: Det var inte möjligt även om vi hade försökt för kompetensen inom EU var inte sådan. Det måste göras av varje land efter deras förmåga. Det finns ett antal internationella instrument som kan användas för att utveckla den spanska idén. Till exempel finns Europarådets konvention om organhandel, som är i sitt slutskede, och vi hoppas att den kommer att undertecknas i år eller nästa år. Det kan bli ett viktigt verktyg.

Epoch Times: Tror du att WHO eller EU kommer att arbeta för sådana förändringar som i den spanska straffrätten?

Matésanz: Folk förstår när man förklarar det här ämnet och Spaniens ställningstagande. Men när det kommer till kirurger och transplantationsteam, de som är de ansvariga…det förvånar mig att det är ok för dem att folk själva söker efter organ. Men när jag diskuterar den här frågan i internationella forum har jag upptäckt att vad som stoppar länderna från att göra förändringar är att rådgivarna i transplantationsfrågor tycks vara ok med den aktuella situationen. Förhoppningsvis kommer västländerna att ändra sig och förbjuda det.

Epoch Times: Vad är ditt intryck av organhandelsituationen i Kina?

Matésanz: Det är verkligen svårt att veta vad som händer där. Bland annat är de senaste uppgifterna som vi har från Kina för år 2010. Uppgifterna har inte varit tillgängliga varken 2011 eller 2012. Vi ber bara om uppgifter om vilken verksamhet de har, inte om källan till organen. Det är väldigt dolt.

Under senare år har Kina gjort två saker. De har förbundit sig att minska flödet av organ från avrättade fångar och de har satt upp många restriktioner för utlänningar som vill komma dit för transplantation. De har även skapat ett donatorregister för människor som vill donera sina organ, vilket jag tror är mer för syns skull, men det är åtminstone något. Och de har etablerat ett system för organfördelning eftersom det inte fanns ett statligt system tidigare.

Så intrycket internationellt och WHO: s intryck är att det går framåt, men långsammare än det borde. Och intrycket jag har är att den kinesiska staten faktiskt verkar gå mot en minskning av problemet. Men vad som faktiskt händer på ett sjukhus i en avlägsen region i Kina är inte kontrollerat.

Epoch Times: Vilka åtgärder har ONT vidtagit mot transplantationsturism?

Matésanz: Vi har haft mycket samarbete med internationella institutioner under många år. Under 2010 lämnade vi in en rapport från Europarådet till FN som utarbetats av oss till 90 procent och vi har lett allt arbete i Europarådet.

Andra initiativ är mer juridiskt orienterade, där har vi deltagit mer på teknisk nivå med WHO, Europarådet, OPS i Latinamerika  och med transplantationssamfundet. I kampen mot organhandel tror jag att det finns två aspekter. Det ena är att försöka kompensera för obalansen. Om relationen mellan utbud och efterfrågan är en på tio, så kommer vi att försöka öka utbudet så att skillnaden är mindre. Och det andra är att få länder att utveckla åtgärder.

Ibland skulle jag vilja att allt gick mycket snabbare men vi har gjort saker under de senaste tio till femton åren. Åtminstone finns det en global medvetenhet om att detta måste stoppas på något sätt.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024