Halloweenbilder från yttre rymden
Häxhuvudnebulosan: Den här reflektionsnebulosan i stjärnbilden Orion ligger nära stjärnan Rigel och ser ut som en sagohäxa. Nebulosan heter officiellt IC2118 och den blå färgen orsakas av dess stjärna och stoftkorn, som reflekterar blått ljus mer effektivt än rött. (Foto: NASA/STScI Digitized Sky Survey/Noel Carboni)


Fira Halloween med att titta på dessa bilder av spöklika nebulosor och supernovor!

Mer än 70 procent av vårt universum utgörs så vitt man vet av den mystiska och osynliga mörka materian som vi tyvärr inte har några bilder på.


Häxhuvudnebulosan: Den här reflektionsnebulosan i stjärnbilden Orion ligger nära stjärnan Rigel och ser ut som en sagohäxa. Nebulosan heter officiellt IC2118 och den blå färgen orsakas av dess stjärna och stoftkorn, som reflekterar blått ljus mer effektivt än rött. (Foto: NASA/STScI Digitized Sky Survey/Noel Carboni)

Häxhuvudnebulosan: Den här reflektionsnebulosan i stjärnbilden Orion ligger nära stjärnan Rigel och ser ut som en sagohäxa. Nebulosan heter officiellt IC2118 och den blå färgen orsakas av dess stjärna och stoftkorn, som reflekterar blått ljus mer effektivt än rött. (Foto: NASA/STScI Digitized Sky Survey/Noel Carboni)


Kattögenebulosan NGC 6543 är en planetarisk nebulosa som genomgår en fas i stjärnevolutionen som vår sol kan komma att uppleva om flera miljarder år. Materia som kastas ut från stjärnan flyger iväg i omkring 6 miljoner km i timmen, och stjärnan förväntas kollapsa till en vit dvärg om några miljoner år. (Foto: X-ray: NASA/CXC/SAO; Optical: NASA/STScI)S

Kattögenebulosan NGC 6543 är en planetarisk nebulosa som genomgår en fas i stjärnevolutionen som vår sol kan komma att uppleva om flera miljarder år. Materia som kastas ut från stjärnan flyger iväg i omkring 6 miljoner km i timmen, och stjärnan förväntas kollapsa till en vit dvärg om några miljoner år. (Foto: X-ray: NASA/CXC/SAO; Optical: NASA/STScI)S


Spökhuvudnebulosan NGC 2080 är ett stjärnbildande område i det Stora Magellanska molnet, en satellitgalax till Vintergatan. Det sträcker sig över ungefär 50 ljusår. (Foto: NASA, ESA, Mohammad Heydari-Malayeri (Foto: Observatoire de Paris) et al.)

Spökhuvudnebulosan NGC 2080 är ett stjärnbildande område i det Stora Magellanska molnet, en satellitgalax till Vintergatan. Det sträcker sig över ungefär 50 ljusår. (Foto: NASA, ESA, Mohammad Heydari-Malayeri (Foto: Observatoire de Paris) et al.)


Den spöklika nebulosan IRAS 05437+2502 är en liten, blek nebulosa nära stjärnbilden Oxen. Den har ett ljust uppochnervänt V vid sin övre spets som ser ut som en bumerang. Det finns ett litet stjärnbildande område fyllt med mörkt stoft. (Foto: NASA, ESA, Hubble, R. Sahai (JPL)

Den spöklika nebulosan IRAS 05437+2502 är en liten, blek nebulosa nära stjärnbilden Oxen. Den har ett ljust uppochnervänt V vid sin övre spets som ser ut som en bumerang. Det finns ett litet stjärnbildande område fyllt med mörkt stoft. (Foto: NASA, ESA, Hubble, R. Sahai (JPL)


Zombiestjärna: Tycho Brahes supernova, eller SN 1572, upptäcktes år 1572 och befinner sig i stjärnbilden Cassiopeia. Vid explosionen bildades ett varmt moln av fragment (grönt och gult). Explosionens yttre chockvågor kan ses som en blå sfär av ultraenergiska elektroner. Nyligen syntetiserat stoft i den utslungade materian och tidigare existerande stoft runt supernovan strålar med infraröda våglängder på 24 mikrometer (rött). (Foto: MPIA/NASA/Calar Alto Observatory)

Zombiestjärna: Tycho Brahes supernova, eller SN 1572, upptäcktes år 1572 och befinner sig i stjärnbilden Cassiopeia. Vid explosionen bildades ett varmt moln av fragment (grönt och gult). Explosionens yttre chockvågor kan ses som en blå sfär av ultraenergiska elektroner. Nyligen syntetiserat stoft i den utslungade materian och tidigare existerande stoft runt supernovan strålar med infraröda våglängder på 24 mikrometer (rött). (Foto: MPIA/NASA/Calar Alto Observatory)

Översatt från engelska