Greklands premiärminister Papandreou avgår
Greklands premiärminister George Papandreou (vänster) hälsar på landets president Carolos Papoulias (höger), den 5 november, 2011 i Athen. (Foto: Louisa Gouliamaki /AFP/Getty Images)


Sent i söndags meddelade Greklands president Carolos Papoulias att premiärminister George Papandreou kommer att avgå, och senare i veckan ska en ny koalitionsregering presenteras.

Beslutet var inte oväntat och kommer säkra landet inför framtida stödpaket från EU. Papandreou har fått utstå massiv kritik för sin plötsliga och överraskande idé om en folkomröstning.

Papandreou vann en förtroendeomröstning i fredags, men efter samtal med oppositionspartiets ledare Antonis Samaras natten till söndagen, kom de överens om att Papandreuo inte ska leda den nya koalitionsregeringen.

Under mötet ska Papandreou ha avvisat Samaras krav på att omgående utlysa val med argumentet att det inte är vad landet behöver när man nu är i färd med att implementera ett räddningspaket. Papandreou lyckades få igenom denna ståndpunkt och ett omval kommer inte att ske förrän räddningspaketet är igenom, enligt presidenten. Papandreous utspel om en folkomröstning kort efter att EU beslutat att rädda Grekland undan en bankrutt med stödpaket, förvånade många inom det internationella samfundet. 

Constantine Glezakos
, professor i ekonomi vid California State University, säger att idén om en folkomröstning inte var så noga genomtänkt.

– Jag ser Papandreous oväntade förslag om en folkomröstning snarare som ett resultat av ”kalla fötter” än av en välgenomtänkt plan, sade han till Epoch Times.

– Jag ser det som ett försök att lämna ifrån sig ansvar. Han visste att stödpaketet skulle komma med stränga krav, sade Glezakos.

Stödpaketet med dess strikta villkor och åtstramningar anses vara nödvändigt om Grekland ska kunna stanna kvar i eurozonen, men Glezakos ser det som om man skjuter upp på det oundvikliga. Grekland har sedan efterkrigstiden tillåtit inflation istället för att höja skatterna vilket fick katastrofala följder när man anslöt sig till euroområdet. Innan anslutningen hade man liten utlandsskuld och med inträdet ökade skulden kraftigt.

– På lång sikt kan inte Grekland överleva i eurozonen, säger Glezakos.

Översatt från engelska