Global fråga & svar: ”Vilket är det största moraliska dilemma du upplevt”?
Ulla Lindborg, 72, lantbrukare, Bälaryd, Sverige. <p> Varje år brukar min man och jag resa tillbaka till en plats i Dalarna där jag tidigare bott. Det är en resa på över 40 mil. En dag satt vi på ett café på orten, det var jättemycket folk där inne. Jag såg hur en liten pojke (med sin mammas tillåtelse) tog en läsk från kylen, men inte betalade för den, och personalen såg det inte. Jag funderade rätt mycket över hur jag skulle göra och om jag skulle göra något. Jag gjorde till slut inget åt det. För sent upptäckte jag också [som en konsekvens] att jag glömt kvar min favoritkofta där. Den såg jag aldrig mer sedan.


Värden som ärlighet, förtroende och medkänsla är viktiga överväganden för de flesta när man ska ta svåra moraliska beslut och ta de varierande konsekvenserna av dem.

Detta var vad som kom fram när Epoch Times reportrar frågade lokalbefolkningen från Sverige till Colombia:

”Vilket är det största moraliska dilemma som du någonsin stått inför”?

Översatt från engelska.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/Q2_Peru-590×491.jpg" alt="Carmen Véliz, 43, sekreterare, Lima, Peru.

Jag växte upp i ett mycket konservativt hem utan några vänner. Jag började arbeta som mycket ung och blev förälskad i den första man jag mötte som var intresserad av mig. Vi träffades och jag blev gravid. Då fick jag veta att han var gift och hade två barn. Detta blev ett stort problem för mig, i min familj, på mitt arbete och socialt. Jag var 17 år gammal. Dilemmat var om jag skulle fortsätta relationen med honom eller inte. Nu har jag tre barn men min partner är fortfarande gift. Jag vet att jag kan förändra situationen och med Guds hjälp kommer jag att göra det rätta.
” width=”100%”>

Carmen Véliz, 43, sekreterare, Lima, Peru.

Jag växte upp i ett mycket konservativt hem utan några vänner. Jag började arbeta som mycket ung och blev förälskad i den första man jag mötte som var intresserad av mig. Vi träffades och jag blev gravid. Då fick jag veta att han var gift och hade två barn. Detta blev ett stort problem för mig, i min familj, på mitt arbete och socialt. Jag var 17 år gammal. Dilemmat var om jag skulle fortsätta relationen med honom eller inte. Nu har jag tre barn men min partner är fortfarande gift. Jag vet att jag kan förändra situationen och med Guds hjälp kommer jag att göra det rätta.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/Q3_Tanzania_.jpg" alt="Leonard Kita, 42, lärare, Mbeya, Tanzania.

Det handlar om hur jag kan dela min kärlek mellan min mor och min fru. Ibland kan det vara ett stort problem. Min fru tycker emellanåt att jag bryr mig för mycket om min mor och ibland tycker min mor att jag inte bryr mig om henne på grund av min fru. Jag känner det som om jag inte tar tillräckligt ansvar för min mor och att jag misslyckas med att stötta henne.
” width=”100%”>

Leonard Kita, 42, lärare, Mbeya, Tanzania.

Det handlar om hur jag kan dela min kärlek mellan min mor och min fru. Ibland kan det vara ett stort problem. Min fru tycker emellanåt att jag bryr mig för mycket om min mor och ibland tycker min mor att jag inte bryr mig om henne på grund av min fru. Jag känner det som om jag inte tar tillräckligt ansvar för min mor och att jag misslyckas med att stötta henne.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/Q4_NewYork-590×491.jpg" alt="Sarah Lichty, 28, dansare och ingenjör, Manhattan, New York, USA.

I New York finns det en hel del människor som är hemlösa av olika anledningar; mentala störningar, olyckliga omständigheter, men det kan också vara så att de utnyttjar mig eller någon annan. Så moraliskt, med tanke på vårt lands ekonomi, vill jag göra mitt bästa för att hjälpa, men jag vill inte heller bli utnyttjad eller stödja någon slags kriminalitet. Jag gör mitt bästa att bedöma varje situation för sig. Den bästa lösningen som jag kommit fram till är att skänka mat.
” width=”100%”>

Sarah Lichty, 28, dansare och ingenjör, Manhattan, New York, USA.

I New York finns det en hel del människor som är hemlösa av olika anledningar; mentala störningar, olyckliga omständigheter, men det kan också vara så att de utnyttjar mig eller någon annan. Så moraliskt, med tanke på vårt lands ekonomi, vill jag göra mitt bästa för att hjälpa, men jag vill inte heller bli utnyttjad eller stödja någon slags kriminalitet. Jag gör mitt bästa att bedöma varje situation för sig. Den bästa lösningen som jag kommit fram till är att skänka mat.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/Q5_NewZealand-590×491.jpg" alt="Dave Weller, 63, herrfrisör, Hamilton, Nya Zeeland.

Min fru lämnade mig för en annan man, och när den relationen tog slut ville hon komma hem. Mina barn ville att hon skulle komma tillbaka, men för mig bygger ett äktenskap på förtroende och när förtroendet är borta, vad finns då kvar av äktenskapet?
” width=”100%”>

Dave Weller, 63, herrfrisör, Hamilton, Nya Zeeland.

Min fru lämnade mig för en annan man, och när den relationen tog slut ville hon komma hem. Mina barn ville att hon skulle komma tillbaka, men för mig bygger ett äktenskap på förtroende och när förtroendet är borta, vad finns då kvar av äktenskapet?


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/Q6_Chile-590×491.jpg" alt="Jorge Vargas, 25, studerande i kinesiologi, Santiago, Chile.

Det största dilemma som jag har haft hände för tre år sedan med en patient som var 7 år. Hennes mamma var alkohol- och drogmissbrukare och tog sin lilla dotter till behandling på sjukhuset (i själva verket övergav hon henne där). Jag gjorde min praktik i kinesiologi där. Den lilla flickan hade en CP-skada och AIDS. Mitt stora dilemma var om jag skulle eller inte tala om för henne att hon hade AIDS. Jag diskuterade med min kollega som är psykolog men den medicinska koden är tydlig och vi kunde inte lämna ut patientens sjukdomstillstånd.
” width=”100%”>

Jorge Vargas, 25, studerande i kinesiologi, Santiago, Chile.

Det största dilemma som jag har haft hände för tre år sedan med en patient som var 7 år. Hennes mamma var alkohol- och drogmissbrukare och tog sin lilla dotter till behandling på sjukhuset (i själva verket övergav hon henne där). Jag gjorde min praktik i kinesiologi där. Den lilla flickan hade en CP-skada och AIDS. Mitt stora dilemma var om jag skulle eller inte tala om för henne att hon hade AIDS. Jag diskuterade med min kollega som är psykolog men den medicinska koden är tydlig och vi kunde inte lämna ut patientens sjukdomstillstånd.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/Q7_Spain-283×235-custom.jpg" alt="Lucila Carpio Quijano, 52, kock, San Roque (Cadiz), Spanien.

Jag hade arbetat som kock i en familj länge när jag fick ett mycket attraktivt erbjudande om att arbeta i en annan familj. Det var ett mycket frestande alternativ eftersom min lön skulle blivit mycket högre så jag bad om mer tid för att tänka igenom det ordentligt. Till slut beslöt jag att avböja erbjudandet eftersom jag var mycket nöjd med hur jag tagits om hand av den första familjen. De hade alltid varit riktigt snälla och vänliga så jag beslöt att ta med det i beräkning och fastän jag tjänade mindre pengar beslöt jag att stanna där jag var.
” width=”100%”>

Lucila Carpio Quijano, 52, kock, San Roque (Cadiz), Spanien.

Jag hade arbetat som kock i en familj länge när jag fick ett mycket attraktivt erbjudande om att arbeta i en annan familj. Det var ett mycket frestande alternativ eftersom min lön skulle blivit mycket högre så jag bad om mer tid för att tänka igenom det ordentligt. Till slut beslöt jag att avböja erbjudandet eftersom jag var mycket nöjd med hur jag tagits om hand av den första familjen. De hade alltid varit riktigt snälla och vänliga så jag beslöt att ta med det i beräkning och fastän jag tjänade mindre pengar beslöt jag att stanna där jag var.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/Q8_Australia-590×491.jpg" alt="Darren Knight, 40, Fristående yrkesutbildnings lärare, Brisbane, Australien.

Mycket av de moraliska frågor som jag hanterar handlar nog om att få ungdomar att stanna kvar i skolan, när realistiskt sett, skolan inte är den rätta platsen för dem. Massor av gymnasieelever dessa dagar är inställda på att tjäna pengar, vilket är helt ok. Jag förstår det men skolan är helt klart en väg till arbete. Först måste du bli attraktiv för en arbetsgivare innan du verkligen kan få det där jobbet. Jag antar att det största moraliska dilemmat för en som undervisar elever på gymnasiet antagligen är att tala om för dem att stanna i skolan fast skolan inte är den rätta platsen för dem.
” width=”100%”>

Darren Knight, 40, Fristående yrkesutbildnings lärare, Brisbane, Australien.

Mycket av de moraliska frågor som jag hanterar handlar nog om att få ungdomar att stanna kvar i skolan, när realistiskt sett, skolan inte är den rätta platsen för dem. Massor av gymnasieelever dessa dagar är inställda på att tjäna pengar, vilket är helt ok. Jag förstår det men skolan är helt klart en väg till arbete. Först måste du bli attraktiv för en arbetsgivare innan du verkligen kan få det där jobbet. Jag antar att det största moraliska dilemmat för en som undervisar elever på gymnasiet antagligen är att tala om för dem att stanna i skolan fast skolan inte är den rätta platsen för dem.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/Q9_Colombia-590×491.jpg" alt="Héctor Darío Correa García, 46, chef för datorsupport, Medellín, Colombia.

1995 hade vårt företag en trasig skrivare som jag inte kunde reparera. Jag noterade att serienumret på skrivaren inte fanns i vår inventarielista. Några dagar senare kom en medarbetare med en egen skrivare för reparation. När jag såg det interna serienumret såg jag att det tillhörde vårt företag. Jag lade ihop ett och ett och drog slutsatsen att min vän på något sätt hade bytt ut en av våra bra skrivare mot den dåliga. Efter mycket funderande beslöt jag mig för att informera chefen. För om jag inte informerade honom om vad som hade hänt, skulle jag bli medbrottsling och förr eller senare skulle det komma fram.” width=”100%”>

Héctor Darío Correa García, 46, chef för datorsupport, Medellín, Colombia.

1995 hade vårt företag en trasig skrivare som jag inte kunde reparera. Jag noterade att serienumret på skrivaren inte fanns i vår inventarielista. Några dagar senare kom en medarbetare med en egen skrivare för reparation. När jag såg det interna serienumret såg jag att det tillhörde vårt företag. Jag lade ihop ett och ett och drog slutsatsen att min vän på något sätt hade bytt ut en av våra bra skrivare mot den dåliga. Efter mycket funderande beslöt jag mig för att informera chefen. För om jag inte informerade honom om vad som hade hänt, skulle jag bli medbrottsling och förr eller senare skulle det komma fram.