Global fråga & svar: ”Hur högt värderas de äldre i ert samhälle?”
Marie Hildeman, 81, pensionerad lärare, Stockholm, Sverige: "Det står ofta i tidningen om hur de äldre försummas, men från min synvinkel ...Jag kan bara bedöma utifrån mig själv. Hittills har jag varit lyckligt lottad; Jag har aldrig känt mig försummad. Självklart, jag vet ju inget om hur framtiden ser ut, eller hur det skulle vara om jag blev sjuk eller fick någon sjukdom."


De kulturella skillnaderna lyftes fram och visade på familjelivets kvalitet, samt livet i allmänhet för de äldre. Allt ifrån att vara försummad till att vara respekterad nämndes då Epoch Times reportarar från Sverige till Indien tillfrågade lokalbefolkningen: ”Hur mycket värderas de äldre i ert samhälle?”



Marie Hildeman, 81, pensionerad lärare, Stockholm, Sverige: ”Det står ofta i tidningen om hur de äldre försummas, men från min synvinkel …Jag kan bara bedöma utifrån mig själv. Hittills har jag varit lyckligt lottad; Jag har aldrig känt mig försummad. Självklart, jag vet ju inget om hur framtiden ser ut, eller hur det skulle vara om jag blev sjuk eller fick någon sjukdom.”



Clea Guerrapeixe, 85, Pensionär, Rio de Janeiro, Brasilien: ”Jag tycker att saker och ting förändras idag. Det finns ett större intresse nu för att bry sig om de äldre. På TV delar de mycket mer information och folk blir mer medvetna och lär sig om hur de kan uppskatta de äldre för deras visdom. Förr värderades de äldre mycket och respekterades. Far- och morföräldrar brukade bo med sina familjer. Men sedan började medvetenheten hos de unga förändras och de äldre utelämnades. Deras barn och barnbarn skickade iväg dem på äldreboenden. Men nu ser jag att detta förändras och att de äldre flyttas tillbaka till sina familjer igen. De yngre människorna på gatorna kan fortfarande vara ganska respektlösa och springer på mitt framför oss utan att ursäkta sig. Jag tror att det beror på en brist i föräldrarnas uppfostran av dem. Efter att jag började använda käpp stannar bilarna när jag ska gå över gatan, och de yngre hjälper mig vanligtvis. Jag behöver egentligen ingen krycka, jag kan gå normalt, men jag har märkt förändringen i hur jag blir behandlad.”



Petra Pliscinska, 25, student, Hradec Kralove, Tjeckien: ”Ganska lite skulle jag vilja säga. De flesta elever i låg- och mellanstadiet har nästan ingen respekt för de äldre. Ibland, till och med mina egna föräldrars generation, har inget vidare bra uppförande gentemot sina föräldrar.”



Anand S., 31, affärsman/konstnär, Bangalore, Indien: ”I vårt land, Indien, skulle jag vilja säga att de flesta fortfarande respekterar den äldre generationen. Det hör till våran kultur att respektera våra föräldrar. Familjemedlemmarna tar hand om sina föräldrar och de äldre, även om de i sinnet och i tankarna inte stämmer särskilt bra överrens. Så klart förändras den här trenden sakta och man apar efter västerlänningarna i deras sätt att handla. Men än så länge betraktar den stora majoriteten de äldre med respekt.”



Dianne Fryer, 54, hårstylist, Victoria, B.C., Kanada: ”Jag uppskattar de äldre, men jag vet inte om de värderas överhuvudtaget i samhället. Jag har märkt att de ibland separeras från sina familjer. Jag vill se fler föräldrar, äldre föräldrar, som blir väl omhändertagna av sina familjer, som de brukade bli förr. De äldre brukade förr bo med sina familjer och barnbarnen bodde också i hemmet. Jag ser mindre och mindre av det; jag tycker det är mycket sorgligt. Jag kan också se att fler hamnar på äldreboenden. Jag tycker det är ok i vissa fall. Om det är vad de själva vill. Och ibland glömmer familjerna bort dem. Därför tycker jag att det vore trevligare om familjerna inkluderade dem. Jag tycker att mor- och farföräldrar har mycket att bidra med till sina barnbarn. Och om de verkligen bodde kvar med sina familjer, som de gör i Kina och andra länder, då tror jag att det skulle vara mycket fördelaktigt för dem i samhället.”



Ann Riley, 62, pensionär, Cardiff, Storbritannien (på semester i Australien): ”Äldre människor, vi är faktiskt osynliga i Storbritannien. Det verkar vara barn och ungdomar som prioriteras i Storbritannien, men de äldre människorna är osynliga.”



Chisato Snell, 51, affärsbiträde, Burleigh Waters, Australien: ”Jag har bott i Australien de senaste 23 åren. Jag är uppväxt i Japan där äldre människor skattas högre. I asiatiska länder uppskattas de för sina kunskaper, sin historia, och sina livserfarenheter. Jag har märkt att här bor väldigt många äldre människor ensamma, så de har inga större chanser att prata med de yngre. På sista tiden verkar folk värdera mer ytliga saker istället för hur det känns på insidan. Om de yngre hade mer tålamod till att spendera tid med de äldre så skulle de kanske bli förvånade över vad de gått igenom, och vad de kan bidra med för de yngre.”



Mariya Hadzhiyska, 26, teknisk assistent, Sofia, Bulgarien: ”I Bulgarien värderas bara de äldre under valperioder. Övrig tid är det verkligen en kamp för dem att överleva. De diskrimineras ofta i samhället, särskilt när de söker jobb.”



Rozanne Flemming, 52, musiklärare, Auckland, Nya Zeeland: ”Nuförtiden, med aktiva familjeliv, känner jag till att många äldre, särskilt i europeiska länder, inte får den omvårdnad som de borde ha rätt till. De som inte har råd att få in sina föräldrar på bra vilohem får kämpa sig igenom det med väldigt lite stöd. Det är trevligt att se att andra kulturer fortfarande värderar sina äldre och bor med dem som i en utökad familj.”



Bartosz Pieczyski, 25, journalist och resande, Gdynia, Polen: ”Polacker respekterar helt klart de äldre för de har klarat av många ödesdigra motgångar i livet, de överlevde tiden för andra världskriget och sedan en tid av socialism. Traditionellt är mor- och farföräldrar väldigt viktiga personer i polska familjer. Men tyvärr, likt många andra postsocialistiska länder i Centraleuropa, ”behövs” de äldre bara under valåren. Sedan glömmer regeringen bort den här socialgruppen. De har väldigt låga pensioner; några av dem får det knappt att gå ihop.”



Kenneth Hui Juan, 19, student, Singapore: ”Det är tråkigt att yngre generationer inte uppskattar de äldre så mycket i dag, trots deras tidigare bidrag. Vissa kanske upplever att de endast uppskattas för sin arbetskraft, eftersom vår regering kräver att de äldre fortsätter att arbeta för att bli självförsörjande och mindre beroende av regeringen. Vissa av oss respekterar fortfarande de äldre och behandlar dem med en omvårdande attityd, men jag har också sett många tonåringar och vuxna här som är mycket respektlösa mot de äldre, man kan se att många tillrättavisar sina åldrande föräldrar, eller svär åt en gubbe eller gammal dam på offentliga platser eller i kollektivtrafiken.”



Muhammad Raza, 67, portvakt, Islamabad, Pakistan: ”Vi bör respektera de äldre, kvinnorna och barnen. Vi bör behandla andra med vänlighet. Nuförtiden ränner folk snabbt omkring och glömmer bort att ge de äldre tid. Jag tror att de som är troende och har en tro på Gud, kommer ihåg reglerna för hur man beter sig och agerar med respekt. Min önskan är att jag alltid kommer att kunna ta hand om mina föräldrar.”



Kamil Bednarik, 29, affärsbiträde, Kromeriz, Tjeckien: ”Jag tror att man i vårt samhälle uppskattar de äldre mindre och mindre. Alla jagar efter egna förmåner och vill helst inte ha de äldre människorna i närheten.”



Rachid Anouara, 21, student, Woerden, Holland: ”De uppskattas väldigt mycket. Folk lyssnar till dem och respekterar dem, de respekteras mer än de yngre människorna. De blir väl omhändertagna och det organiseras också bra. Jag tror inte de behöver vänta särskilt länge innan de får en passande plats någonstans. Jag tänker inte mycket på det, men till exempel i min (mycket trånga) buss till skolan på morgonen, reser sig eleverna automatiskt upp och ger sin plats till de äldre människorna. De behöver inte be om den.”



Moreno Ceccarelli, 56, gatuståndsägare, Florence, Italien: ”Före och efter den industriella revolutionen bestod familjerna av hela släkten i flera generationer. Då var familjen i ständig förnyelse och många levde tillsammans – förfäder, farmödrar, farbröder, bröder och barn. Förr arbetade inte kvinnorna, familjen förändrades ständigt, någon utsågs till att ta hand om de äldsta. Senare när kvinnorna började arbeta, har familjerna blivit små, pengarna räcker inte, människor lever längre idag, och de äldre människor blir till en ”börda” för den moderna familjen. Staten är numera till för de äldre, inte familjen. I familjen, har ingen längre tid att stanna hos de äldre. Om de är ensamma, måste de betala för vård och den personen är en främling, de blir ett team, och den personen blir ansvarig för den äldre och övergivna person istället.”

http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/25035/