Hur det var i mitten på 1800-talet i Sverige, det kunde man få en känsla för om man gick på allmogemarknaden i Jönköping som inträffar andra söndagen i september varje år.
För fjortonde året arrangerades marknaden. På grund av restriktioner i samband med djursjukdomen blåtunga var det inte lika många djur på marknaden som det brukat vara. Men det fanns ändå ett tjugotal hästar, någon ko, några getter och ett och annat smådjur. Vid ett brödstånd hade två höns fått följa med sina ägare och pickade runt i en kista med flätad taklucka.
– Det mest fantastiska är att svenskarna är helt annorlunda här på marknaden, säger Linna som är en av tre glada kinesiska studenter som nyligen kommit till Sverige och nu studerar på högskolan i Jönköping. Här är de glada, givmilda och öppna. Inte alls så inbundna och ”kyliga” som de vanligtvis brukar vara, säger hon vidare.
-
- Ångloket fick man provåka.
-
- Att slå varandra med en säck, packad med hästskor och annan bråte var en kul lek tyckte både vuxna och barn som såg på.
-
- Här bakas det kolbullar över brinnande stubbar. Mycket populära med tanke på den långa väntande kön på andra sidan.
-
- Hattillverkning medan kunden ser på.
-
- Säckpipor fanns att tillgå på marknaden.
-
- En gammaldags skomakare fanns på plats.
-
- Man kokade sin egen Falu Rödfärg förr.
-
- Eckerboms Violinateljé hade flyttat utomhus
-
- Lasse går igenom hur man borrar dymlingshål.
-
- Ann Håkansson pratar dekorationsmålning
-
- Annika Ride tar en paus efter ett intensivt illusionsmålande, i bakgrunden syns shablontryck. På bordet finns giftiga färgpigment som användes förr, och andra gamla verktyg som man använde vid måleri.
-
- Sist men inte minst viktig, kloka gumman, Ann-Louise Fransson (fysioterapeut) med eget husapotek, frukt, krämer, oljor, plockade brännässlor och annat nyttigt i fina strutar till försäljning.
Deltagarna på marknaden måste klä sig tidsenligt och erbjuda sådant som passar för hur det var i 1850-talets Sverige. Inga nya material fick synas för besökarna.
Hantverkare av alla slag passade på att visa upp sig och i många fall sina faktiska yrken. Här fanns bland andra traditionella hantverkare; som byggnadsvårdare, dekorationsmålare, surdegsbagare och en klok örtagumma, men också krukmakare, skomakare och olika andra textila hantverkare.
Även den tidiga industrialismens arbeten och maskiner hade forslats till torget och praktiserades av många ur den äldre generationen. Ett ånglok och en gammaldags karusell kunde barnen få provåka.
– Vi har fått prova en massa saker här på marknaden, det mesta är helt gratis. Vi har till exempel fått åka ånglok och spelat på positiv, säger Linna.
Min är en glad och sprallig kinesisk kille som lätt får kontakt med folk omkring sig. Han försvinner iväg så snart han dykt upp igen hos sina studentkompisar.
– 100 saker är roligt här, hur kan jag välja ut något specifikt? undrade han upprymt på frågan han får.
Min berättar att han aldrig sett något liknande förut. Sedan försvinner han med ett barns förtjusning iväg för att söka efter något nytt och spännande han ännu inte sett. Snart är han tillbaka. Med sig har han en stekt strömmingsflundra och lök på ett knäckebröd och frågar glatt om någon vill smaka.
Ett femtiotal skådespelare hjälptes åt att förstärka stämningen lite överallt på området. Ett gäng unga flickor sjöng, andra lekte eller spelade spel.
De tre kinesiska studentkamraterna ska snart gå. Det är Midhöstfestivalen hemma i Kina i dag.
– Vi har inget internet på våra rum så vi behöver gå till skolan för att skicka brev och ringa till våra familjer. Det är en viktig högtid i Kina, berättar Chen-Yu som egentligen bor i Taiwan.
