Giftiga metallers effekter på hälsan kartläggs


Lunds universitet deltar i ett EU-finansierat forskningsprojekt för att studera effekterna av långtidsexponering av giftiga metaller.

Giftiga metaller är ett stort hälsoproblem i många delar av världen.
– Vi kommer att kartlägga betydelsen av giftiga metaller för olika sjukdomar. Genom att undersöka halterna av metaller i blodet hos kvinnor och barn från olika delar av Europa kan vi följa förändringar över tid och även se geografiska skillnader, säger Staffan Skerfving, professor vid Lunds universitet och koordinator för projektet.

Metaller som avges från bilars avgaskatalysatorer är ett exempel på vad som ska studeras.

Forskarna kommer att titta på effekterna av långvarig exponering av låga doser av giftiga metaller som vi får i oss genom mat och luft: kvicksilver, kadmium bly, arsenik, mangan, platina, palladium, rodium och uran, samt vad som händer när de samverkar med varandra.

Syftet är att ta reda på metallernas samband med bland annat störningar i fosterutvecklingen samt se hur stor del av sjukdomsmönstret vid Parkinsons sjukdom, hjärtinfarkt, stroke, benskörhet, diabetes, njursvikt och andra sjukdomar, som beror på metallernas inverkan.

Studien kommer främsta att titta på utsattheten hos kvinnor och barn eftersom de löper störst risk att ta skada.

Även växters upptagning och lagring av giftiga metaller kommer att studeras. Tanken med det är att göra det möjligt ta fram växter som lagrar mindre mängder av de giftiga metallerna.

Projektet kallas PHIME (Public health aspetcts of long-term, low level mixed element exposure in susceptible population strata) och drogs igång i början av mars.

Forskarna hoppas kunna bidra till bättre utveckling och lagstiftning inom området. Projektet är ett samarbete mellan 31 aktörer i EU, Kroatien, Schwiez, USA, Kina, Bangladesh och Seychellerna.