Gere passar i rollen som en tråkig människa


Titel: Brooklyn’s Finest
Produktionsår: 2009
Produktionsland: USA
Regi: Antoine Fuqua
Medverkande: Richard Gere, Ethan Hawke, Don Cheadle, Wesley Snipes, Vincent D’Onofrio, Brian F. O’Bryne, Will Patton, Lili Taylor m fl.
Kommer ut: 100908

Senast Antoine Fuqua och Ethan Hawke samarbetade, resulterade det i ”Training Day” (USA/Australien, 2001), som är en blytung skildring av korruption inom polisen. ”Brooklyn’s Finest” har en liknande handling, men Fuqua känns lite osäker i sin regi denna gång.

Filmen, som är skriven av en före detta tunnelbane-arbetare, är uppdelad i tre olika berättelser som handlar om tre väldigt olika poliser. Den första berättelsen handlar om Sal Procida, som har många barn och två till på vägen. Han måste därför skaffa pengar så att han kan köpa ett större och bättre hus till sin familj, då det nuvarande huset knappt rymmer hans familj och dessutom har mögel i väggarna. Frågan är bara hur långt han kan gå för att skaffa pengarna.

Den andra berättelsen handlar om ”Tango” Butler (Cheadle), som är en polis som jobbar under täckmantel i ett gäng. Men allteftersom tiden går börjar han känna sig mer som en del av gänget och mindre som polis. I hans fall är frågan hur länge han kan befinna sig på båda sidorna om lagen innan gränsen blir suddig. Slutligen har vi Eddie Dugan (Gere), som är en polis som snart ska pensioneras. Han är deprimerad eftersom han känner att han inte åstadkommit något i sin karriär. Och när två ”rookies” (nyblivna poliser), som jobbat under honom, råkar illa ut börjar han ställa sig själv frågan om världen inte skulle vara bättre utan honom.

Man kan se att filmen är regisserad av samma man som gjorde ”Training Day”, även om den aldrig blir riktigt lika bra. Å andra sidan är ”Training Day” en väldigt bra polisfilm, som få andra filmer i genren kan mäta sig med. Och Hawke och Cheadle är två riktigt duktiga skådespelare; Hawkes tysta desperation gör att man blir nervös bara man ser honom och Cheadle är lika bra på att spela en man vars bägare bara behöver en droppe till för att rinna över.

Jag är inte förvånad över att dessa två skådespelare är duktiga i denna film. Gere, däremot, förvånade mig. Trots att han varit ett stort namn sedan 1980, har jag aldrig tyckt om honom. Men i ”Brooklyn’s Finest” skulle jag nästan kunna sträcka mig så långt som att säga att han är bäst i filmen. Vanligtvis spelar han drömprinsen, hjälten eller något liknande. Problemet är bara att han inte har vidare mycket karisma; han är tråkig helt enkelt. I ”Brooklyn’s Finest” spelar han en man som har haft en misslyckad karriär och är deprimerad och alkoholiserad. Kort sagt är han en ganska tråkig människa, vilket passar Gere som handen i handsken. Jag vet inte om han har varit en dålig skådespelare i alla dessa år, eller om han bara valt fel roller. För i denna roll är han sannerligen bra.

Trots att filmen till stora delar är bra, känns det som att den kollapsar på slutet, vilket förstör hela filmen. För fram till slutet så känns det som att Fuqua har försökt säga något med sin film. Det känns som han har kommenterat ett korrumperat samhälle. I slutändan känns det dock inte så. I och för sig skulle man kunna påpeka att karaktärernas olika berättelser slutar på ett sätt som visar vad korruption leder till. Men jag tycker att karaktärerna utvecklats fram till slutet. Och när de slutar utvecklas känns det som att Fuqua inte riktigt visste vad han skulle gör med slutet, så han snodde ett från en av Shakespeares tragedier. Och då känner man sig lite lurad på konfekten.