Den legendariske finansmannen Georges Soros, som tjänade en miljard dollar på en dag, talar ofta om sin teori om reflexitivitet. Enkelt uttryckt handlar det om att orsak och verkan blir densamma av ett beslut eller en investering.
Huspriserna i USA ökade till en följd av att människor erbjöds ta subprimelån (lån med lågt krav på kreditvärdighet hos låntagaren) till sina husköp. När huspriserna ökade lånade människor mer pengar, vilket fick huspriserna att öka ännu mer. Ända tills det inte gick längre.
Det är ett mycket cirkulärt system, och alla sådana system kollapsar så småningom.
Det stämmer även in på Kinas överkapacitet, där Kina de senaste tio åren satsade stort på investeringar i infrastruktur och produktion vilket drev upp råvarupriserna. Ökad efterfrågan ger stigande priser, vilket i sin tur ger signaler till gruv- och råvarubolag att investera hundratals miljarder dollar i nya gruvor.
Det här orsakade i sin tur stigande råvarupriser – gruvor konsumerar också resurser – vilket ledde till fortsatta expansionsprojekt. Detta kan kallas reflexivitet i Soros bemärkelse.
Nu snurrar hjulen åt andra hållet: Kina har nästan slutat investera i ny infrastruktur och produktion, för projekten genererade inte längre någon vinst.
Men det gäller bara efterfrågan. På utbudssidan spottar de globala råvaruproducenterna ur sig mer produktion än någonsin, vilket pressar priser till nivåer vi inte sett sedan början av millenniet. Kina översvämmar världen med aluminium och stål.
Som en följd av Kinas minskade import och fallande priser har andra råvaruproducerande länder också hamnat i eller på gränsen till recession.
Globala gruvföretag som Anglo American Plc och Glencore Plc avskedar folk och säljer sina tillgångar, då de står inför miljardförluster.
Situationen ser likadan ut för Kina, med stora skulder från projekt som inte går bra.
Tidigare i år rapporterade den australiska investeringsbanken Macquarie att för 50 procent av de kinesiska gruvföretagen täcker inte avkastningen ens räntekostnaderna. Detta har medfört att de tar lån för att kunna betala sina räntor.
Men det skulle inte vara Kina om inte staten gick in på något sätt. Den 10 december rapporterade Bloomberg att Kina håller på att inrätta en statlig fond som ska ta hand om skulder från gruvsektorn.
