På den lilla Grönländska orten Maniitsoq har ett förslag om att öppna bordeller för att betjäna utländska arbetare, som man hoppas få dit, väckt en nationell debatt.
Inte bara den tabubelagda frågan om prostitution har kommit upp på bordet, utan även vad som händer med ett samhälle som plötsligt växer till sin dubbla storlek på grund av inflyttad arbetskraft.
Maniitsoq är beläget på västra Grönland. Där bor runt 2 800 personer, men sysselsättningen är ett problem, och samhället håller på att avfolkas.
– Många ungdomar har flyttat till andra ställen för att få jobb, så invånarantalet i Maniitsoq minskar, berättar socialdemokratiske parlamentledamoten Karl Lyberth.
Nu vill emellertid företaget Alcoa etablera en aluminiumindustri på Grönland. Enligt uppgift räknar de med att behöva runt 2 000 personer för att bygga det smältverk man planerar i Maniitsoq, som enligt Karl Lyberth även skulle lösa ortens arbetslöshetsproblem. I dag har man omkring 300 arbetssökande.
Byggandet av verket kommer att ta mellan två och tre år och kräva omkring 2 000 arbetare utifrån. De flesta kommer att vara kinesiska män. Somliga tror att det vore problematiskt att placera så många utländska arbetare i regionen.
Sören Lyberth, hotellägare och före detta borgmästare i Maniitsoq, oroar sig för att kriminalitet såsom våldtäkter och missbruk kommer att öka. Han föreslog därför att Maniitsoq ska öppna en bordell för att minska risken för detta.
– Det är inget nytt med att ta hit prostituerade. Det är känt från militärbaserna här i landet, sade Sören Lyberth i en intervju med Grönlandsposten, där han även sade att en bordell ”under ordnade former” kunde vara en del av att ta hand om problemet med att täcka gästarbetarnas ”behov”.
Sören Lyberth föreställde sig att de prostituerade, liksom smältverksarbetarna, skulle komma från andra länder, även om han inte tyckte man borde ”stå i vägen för” lokala kvinnor som ville prostituera sig. Han menar även att det möjligen finns pengar att tjäna på en bordellverksamhet, och att Grönland är ett av få länder i världen som inte har en organiserad prostitution.
Sören Lyberths uttalande har väckt nationell debatt på den glest befolkade ön, som bara har omkring 57 000 invånare sammanlagt.
Naaja Nathanielsen, som sitter i det grönländska parlamentet, landstinget för det största partiet, vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit, har motsatt sig Sören Lyberths idé om organiserad prostitution och sagt att det inte är något hon önskar det grönländska samhället. Hon, liksom andra, välkomnar emellertid en diskussion kring den här frågan, som har varit tabubelagd.
– Vi måste ha en strategi. Vi kan inte bortse ifrån att det kommer att förekomma sexuella förhållanden, som kan leda till könssjukdomar och oönskade graviditeter. Vi kan inte heller vara helt och hållet säkra på att det inte kommer att förekomma någon prostitution. Så vi bör tala om förebyggande åtgärder, och hur vi griper in. Men en sådan debatt bör inte vara baserad på det felaktiga antagandet att mäns sexualdrift är något som omöjligen kan tämjas, eller att män har större sexualdrift än kvinnor, sade hon till Grönlandsposten.
Att sälja sex är förbjudet enligt grönländsk lag, och enligt Johan Davidsen, poliskommissare i Qeqqata, den kommun som Maniitsoq tillhör, har prostitution aldrig varit något stort problem på Grönland, och de känner inte till några fall av prostitution.
Karl Lyberth tror inte att prostitution kommer att vara något problem när och om Alcoa börjar bygga smältverket.
– Det kommer inte bli någon bordell i Maniitsoq, invånarna är starkt emot det. Jag vet att den här diskussionen är i gång, men ärligt talat tror jag inte att det kommer att förekomma någon prostitution.
Sören Lyberth ville inte kommentera sina uttalanden ytterligare när Epoch Times sökte honom.
