Två gasledningar ska dras genom Östersjön. Remissvaren på bolaget Nord Streams miljökonsekvensbeskrivning ska vara inne 20 augusti men ärendet är komplicerat och kan ta tid. Trots det har Nord Stream redan lastat av gasledningsrör i Karlskrona.
Från Ryssland till Centraleuropa ska två rörledningar om vardera cirka 1200 km läggas på Östersjöns botten. 55 miljarder kubikmeter naturgas ska gå genom rören per år, uppger det rysk-tyska gasledningbolaget Nord Stream. Flera länder berörs av rördragningen och tillstånd för byggandet krävs enligt respektive lands lagstiftning.
Nord Stream har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning. Bland annat är Östersjön ett unikt och känsligt innanhav som lider av negativa miljöbelastningar. Rören består till exempel av stål och betong, därutöver kommer sten och grus på 85 000 kubikmeter att dumpas för att ge stadga till ledningarna, vilket också kommer att påverka miljön.
På vissa delar kommer rören att ligga på botten men de ska även plöjas ner i sedimenten vilket ger negativ påverkan inte bara för liven i vattnet utan det frisätter näringsämnen, miljögifter och eventuellt också kemiska stridsmedel, skriver länsstyrelsen på Gotland.
Länsstyrelsen ifrågasätter långsiktigheten hos gasledningsbolaget Nord Stream och menar bland annat att för att kunna nå EU:s klimatmål, att minska utsläppen med 20 procent, och att 20 procent av EU:s slutliga energianvändning ska komma från förnyelsebara källor år 2020, främjar en gasledning och fortsatt användning av fossil energi genom Östersjön, inte dessa mål.
Remisstiden för myndigheter och organisationer att yttra sig om Nord Streams miljökonsekvensbeskrivning går ut 20 augusti. Den svenska regeringen har alltså inte givit sitt tillstånd, ändå har gasledningsbolaget redan lastat av de första rören i Karlskrona. Nu kom 168 stycken tolv meter långa rörlängder och sammanlagt kommer det att gå åt omkring 200 000 rör.
Det är Näringsdepartementet som ska gå igenom remissvaren och eventuellt söka efter kompletterande information. Det är ett komplicerat ärende som kan ta tid. DN uppger att både den tyska såväl som den ryska regeringen vill att beskedet kommer snabbt och därmed sätts press på regeringen.
En annan aspekt som regeringen har att ta med i beslutsprocessen är säkerhetsbevakningen av den färdiga gasledningen. Ryska örlogsfartyg var engagerad i jakten på det kapade fartyget Artic Sea. Rysslandsexperten och lundaprofessorn Kristian Gerner skriver i en artikel på Newsmill att kapningen var ”ett utmärkt tillfälle att inför världen i allmänhet och NATO i synnerhet demonstrera en återvunnen rysk marin maktposition”.
I slutet av augusti till i början av september pågår militärövningar. Den ryska försvarsdoktrinen går ut på att skydda ryssar och ryska intressen inte bara i det egna landet utan också utanför, till exempel gasledningen i Östersjön och därmed berörs Sverige.
