Galilei firas med astronomiår
Galileo Galilei, målning av Justus Sustermans från 1636 (Wikipedia)


Galileo Galilei var en man som tordes gå utanför den vedertagna vetenskapens ramar och förändrade därmed radikalt vår världsbild när han för fyrahundra år sedan riktade sitt teleskop mot stjärnorna. Det firas med att 2009 blir det internationella astronomiåret. 

Galileo Galilei föddes i Italien 1564 och fadern tänkte att sonen, precis som han själv, skulle bli musiker, men familjen fick sämre ekonomi. Istället bestämdes att Galileo skulle bli läkare, för i det yrket fanns goda inkomstmöjligheter. Gossen intresserade sig emellertid för matematik och mekanik och det blev i stället målet för studierna.  

Galilei kom att lägga grunden till den experimentella vetenskapen. Har man en hypotes kan den bevisas genom att göra experiment och pröva verkligheten och stämde inte en teori i verkligheten var alla andra teorier felaktiga, ansåg han. Det tyckte inte den katolska kyrkan om att höra.

År 1609, för fyrahundra år sedan, konstruerade en optiker i Holland ett ”spionglas” som gjorde det möjligt att se fiendens förehavanden på avstånd. Den där nyheten, att kunna förstora något som fanns på långt avstånd, väckte Galileo Galileis intresse. Han satt uppe en natt och funderade på hur han skulle kunna bygga ett sådant ”glas”. 

Hans idé fungerade och kikarens konstruktion hade tre gångers förstoring. Han fortsatte arbetet och efter en tid hade han fått fram ett teleskop med trettiotre gångers förstoring och den riktade han mot himlen. Han upptäckte att det fanns oräkneliga stjärnor.

Galileo Galilei började förstå att det som Nicolaus Copernicus lagt fram i sin teori om universum, var rätt. Copernicus beskrev att solen ligger i centrum och att planeterna rör sig i banor runt om den, men det var farligt att komma med ett sådant påstående. Det var en irrlära, en felaktig lära, sade den katolska kyrkan som lärde ut att jorden var världsalltets centrum.

Galilei skrev i alla fall ned sina upptäckter och boken fick titeln ”Dialog om de två världssystemen”, utgiven år 1632. Det blev stor kalabalik och han ställdes inför inkvisitionens domstol. Han kom undan med husarrest under resten av livet. När han fick domen lär han ha mumlat ”och ändock rör hon sig”.

Trehundrasextio år senare beklagade katolska kyrkan inkvisitionens dom och påven Johannes Paulus II upphävde domen år 2000.

Eftersom det är fyrahundra år sedan, år 1609, som Galileo Galilei systematiskt påbörjade sina studier av solen, månar, planeter och stjärnor och tordes gå utanför den ram som vetenskapen satt upp, kom vår världsbild att radikalt förändras. År 2009 firas som det internationella astronomiåret.

– Hela Sverige, från norr till söder, kommer att få ta del av astronomiåret på olika sätt och vi har samlats kring en rad program. Program som syftar till att bredda kunskapen om kosmos, inte minst bland skolungdomar, säger Bengt Gustafsson, astronomiprofessor vid Uppsala Universitet och ordförande i den svenska planeringsgruppen i ett pressmeddelande.