Galaxrotation orsaken till universums asymmetri
Den tidsdifferens som uppstår då materia och antimateria sönderfaller kan bero så kallad frame dragging, vilket leder till att varje partikel sönderfaller vid olika stadier i tidsdilatationen. (Mark A Garlick/University of Warwick)


En ny studie kan ge svaret på ett fenomen som har förbryllat partikelfysiker i åratal – både så kallat ”CP-brott” och den större mängden materia jämfört med antimateria förklaras – vår galax rotation kan påverka mönstret för hur subatomära partiklar bryts sönder.

Vid CP-brott uppträder partiklar som kallas B-mesoner och kaoner olika när deras materiepartiklar och antimateriepartiklar sönderfaller. Materia tycks sönderfalla snabbare än antimaterian, vilket skapar mer materia än antimateria.

Fysikern Mark Hadley vid University of Warwick säger emellertid att partiklarna kan uppträda symmetriskt och att det faktiskt kan vara rotationen av vår galax som vrider rumtiden som skapar skeva resultat.

”Naturen är i grunden asymmetrisk enligt den allmänt vedertagna synen på partikelfysik. Det finns en tydlig vänster- högerasymmetri i svaga växelverkningar och ett mycket mindre CP-brott i kaon-system”, sade Hadley i ett pressmeddelande. ”Dessa har uppmätts men aldrig förklarats.”

Den effekt, så kallad ”frame dragging”, som genereras av en stor roterande kropp, som till exempel Vintergatan, är en miljon gånger starkare än den som orsakas lokalt av jordens rotation.

Baserat på Hadleys forskning kan den tidsdifferens som observerats när materiaepartiklar och antimateriepartiklar sönderfaller orsaka frame dragging, vilket leder till att varje enskild partikel sönderfaller på olika nivåer i tidsdilatationen.

”Om detta visar sig vara korrekt skulle naturen trots allt vara i grunden symmetrisk”, sade han. ”Denna radikala förutsägelse är möjlig att testa med den data som redan samlats in på Cern och BaBar genom att söka efter resultat som är skev i den riktning som galaxen roterar.”

Hadleys arbete har bara lagts fram som en hypotes, men förutsägelsen som kommer därur kan testas och jämföras med existerande data för CP-brott.

Studien heter ” The asymmetric Kerr metric as a source of CP violation” och publicerades i tidskriften (Europhysics Letters).

Översatt från engelska.