G8 oroar sig för den osäkra världsekonomin
G8-motståndare klädda i kimonos demonstrerade den 5 juli i Sapporo inför G8-toppmötet i Toyako. Tusentals aktivister och bönder från Japan och utlandet samlades i en stor protest mot G8. (Foto: AFP/Kazuhiro Nogi)


Världens ekonomi är osäker och risken för fortsatt försämring är överhängande. Orsaken är bland annat de höga olje-, mat- och övriga råvarupriserna som allvarligt hotar tillväxten, slår hårt mot de fattiga och driver på inflationen, enligt en G8-rapport om världsekonomi som släpptes på tisdagen.

Inför årets möte fick ledarna från världens rika länder många varningssignaler om att den globala ekonomin inte är hållbar. Den bygger på tillväxt och konsumtion, utan motsvarande grad av utveckling och ansvarstagande för jordens begränsade naturresurser och ömtåliga miljö.

Många rika länder är beroende på import av olja och andra råvaror för sina industrier och konsumtion. Men tillväxtländer som Kina och Indien konkurrerar om råvarorna, vilket ställer de rika länderna i en situation som de aldrig tidigare har skådat.

G8-rapporten om världsekonomin berör också frågor om missbruk av finansiella system och samt väpnade konflikter om naturresurser. Den nuvarande finanskrisen i USA och den spruckna bubblan med osäkra bolån tyder på något osunt i systemet. Olja bidrar till motsättningar i Sudan, Nigeria, Kongo och flera andra håll i världen.

Farozon

– Vi håller på att gå in en farozon, varnade Världsbankschefen Robert B Zeollick i ett brev till ledarna på G8 den 2 juli.

Världen har ”drabbats av en kombination av rekordhöga olje- och matpriser” som hotar att ”driva fler än 100 miljoner människor till extrem fattigdom”, sade Zeollick.

Våldsamma protester mot höga priser på bränsle och mat äger rum i alla delar av världen. Fattiga barn lider av näringsbrist som ofta leder till sjukdom och även död. Mer än 40 länder är drabbade, av vilka två tredjedelar är afrikanska. De skenande matpriserna har slaget hårt mot Afrika. Samtidigt är större delen av den afrikanska kontinenten härjad av inbördesstrider, gränsdispyter och stamkonflikter.

FN-chefen Ban Ki-moon varnade i en debatt i april för att ökande matpriser och den försvagade tillväxten hotar arbetet med att nå millenniemålen som bland annat siktar på att halverad fattigdom innan utgången av år 2015.

Etanol orsakar höga matpriser

En av huvudorsakerna till de höga matpriserna är enligt flera källor den storskaliga tillverkningen av etanol, vilken direkt konkurrerar om tillgången på basföda och åkermark. Etanol tillverkas av bland annat vete, majs, sockerrör och vegetabiliska oljor. USA använder befintlig odlingsmark till majsodling för att framställa etanol, medan länder som Brasilien och Indonesien skövlar stora skogsarealer för att odla livsmedel för etanoltillverkning.

Jean Ziegler, FN:s speciella utredare av rättighet till mat, sade vid en konferens den 26 oktober i New York att mängden majs för att framställa en tank etanol räcker för att försörja ett barn i ett år. Priset på majs har inom ett år ökat fyra gånger och priset på vete har fördubblat på grund av den stora efterfrågan på agrobränsle i USA.

Kritik mot agrobränsle växer

Men politiker och en del experter förordade storskalig användning av agrobränsle för att minska koldioxidutsläpp, i kampen mot global uppvärmning och klimatförändringen. EU planerar att införa bestämmelsen om att tio procent av bränslena ska komma från förnybara källor före 2020.

Kritiken mot agrobränsle ökar från flera håll. I mars meddelade Storbritanniens premiärminister Gordon Brown att han ska ta strid i frågan mot EU.

– En av de mest oroande faktorerna är främjandet av agrobränsle som en lösning på klimatförändringen, sade biobränsleforskare Dr. Rachel Smolker vid en presskonferens om skogsavveckling den 4 november i Bali.

Ansvar och moral

Global tillväxt utan globalt ansvar för jordens begränsade naturresurser och ömtåliga miljö är inte hållbar. G8-rapporten om världsekonomin rekommenderar ”individuella och kollektiva ageranden för att säkerställa stabilitet och tillväxt i den globala ekonomin” – ett slags frivillig skyldighet.

Är de rika G8-länderna beredda att hålla igen sin tillväxt och konsumtion för att främja en mer hållbar global ekonomi? Vem vill göra uppoffringar för att främja det globala välbefinnandet? Vad säger tillväxtländerna?

Det finns inget lätt svar på dessa frågor. Kanske är det dags för ekonomerna att ta fram en ekonomisk modell som innehåller även moraliska principer. Det är en oumbärlig förutsättning framtidens världsekonomi.