loading
Utrikes

Frige Aung San Suu Kyi kräver Amnesty på FN-dagen

Barbro Plogander - Epoch Times

När munkarna kom till Aung San Suu Kyis hus och bad böner, visade detta att hon fortfarande är ett hot för militärjuntan i Burma.

Idag, den 24 oktober, är det den internationella FN-dagen. Det är 62 år sedan FN-stadgan ratificerades men dagen började firas först tre år senare, 1948. FN rekommenderade i resolution 2783 att den 24 oktober skulle bli en helgdag i samtliga medlemsländer. Här i Sverige uppmärksammas den ofta i skolorna.

En organisation som vill uppmärksamma den här dagen, fast av ett annat skäl, är Amnesty. Det var nämligen den 24 oktober som Aung San Suu Kyi på denna dag för tolv år sedan placerades i husarrest i Burma.

– Aung San Suu Kyi är en dyrkad symbol för Burmas politiska motstånd – hennes ovillkorliga frigivning skulle betyda ett viktigt steg framåt säger Amnestys internationella generalsekreterare, Irene Khan.

Aung San Suu Kyi är en välutbildad kvinna som studerat i Storbritannien. Efter att hennes mor insjuknat återvände hon till Burma 1988. Det utbröt studentdemonstationer för demokrati vid den tiden och hon blev en ledargestalt.

Hennes far hade förhandlat fram Burmas självständighet och vann folkets respekt. Han fick bilda regering men blev mördad innan den tillträde. Det blev en vändpunkt och landet drabbades av inbördeskrig.
– Jag kan inte, som min fars dotter, förbli likgiltig inför vad som pågår, sade hon i ett berömt tal i Rangoon i augusti 1988.

Hon förespråkade ickevåldsmetoder för att nå målet fria val i Burma. Vid en av demonstrationerna slogs deltagarna ned brutalt och över 3 000 människor tros ha dödats. Aung San Suu Kyi sattes i husarrest 1989.

Det demokratiska parti som hon startat vann valet året efter men det brydde sig inte militärjuntan om, de var landets politiska ledning.

Sedan dess har Aung San Suu Kyi oftast suttit i husarrest. Hon fick Nobels fredspris 1991 med motiveringen ”ett enastående exempel på en maktfaktor för de maktlösa”.

Amnesty kräver att Aung San Suu Kyi och alla andra samvetsfångar som suttit fängslade under lång tid i Burma, ska friges omedelbart. Det gäller även de som greps i samband med de fredliga demonstrationerna nyligen.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Utrikes

Frige Aung San Suu Kyi kräver Amnesty på FN-dagen

Barbro Plogander - Epoch Times

När munkarna kom till Aung San Suu Kyis hus och bad böner, visade detta att hon fortfarande är ett hot för militärjuntan i Burma.

Idag, den 24 oktober, är det den internationella FN-dagen. Det är 62 år sedan FN-stadgan ratificerades men dagen började firas först tre år senare, 1948. FN rekommenderade i resolution 2783 att den 24 oktober skulle bli en helgdag i samtliga medlemsländer. Här i Sverige uppmärksammas den ofta i skolorna.

En organisation som vill uppmärksamma den här dagen, fast av ett annat skäl, är Amnesty. Det var nämligen den 24 oktober som Aung San Suu Kyi på denna dag för tolv år sedan placerades i husarrest i Burma.

– Aung San Suu Kyi är en dyrkad symbol för Burmas politiska motstånd – hennes ovillkorliga frigivning skulle betyda ett viktigt steg framåt säger Amnestys internationella generalsekreterare, Irene Khan.

Aung San Suu Kyi är en välutbildad kvinna som studerat i Storbritannien. Efter att hennes mor insjuknat återvände hon till Burma 1988. Det utbröt studentdemonstationer för demokrati vid den tiden och hon blev en ledargestalt.

Hennes far hade förhandlat fram Burmas självständighet och vann folkets respekt. Han fick bilda regering men blev mördad innan den tillträde. Det blev en vändpunkt och landet drabbades av inbördeskrig.
– Jag kan inte, som min fars dotter, förbli likgiltig inför vad som pågår, sade hon i ett berömt tal i Rangoon i augusti 1988.

Hon förespråkade ickevåldsmetoder för att nå målet fria val i Burma. Vid en av demonstrationerna slogs deltagarna ned brutalt och över 3 000 människor tros ha dödats. Aung San Suu Kyi sattes i husarrest 1989.

Det demokratiska parti som hon startat vann valet året efter men det brydde sig inte militärjuntan om, de var landets politiska ledning.

Sedan dess har Aung San Suu Kyi oftast suttit i husarrest. Hon fick Nobels fredspris 1991 med motiveringen ”ett enastående exempel på en maktfaktor för de maktlösa”.

Amnesty kräver att Aung San Suu Kyi och alla andra samvetsfångar som suttit fängslade under lång tid i Burma, ska friges omedelbart. Det gäller även de som greps i samband med de fredliga demonstrationerna nyligen.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024