Fredspristagarnas tal berörde publiken
Fredspristagarna Malala Yousafzai och Kailash Satyarthi under prisutdelningen av Nobels fredpris i Oslos rådhus den 10 december 2014. (Odd Andersen /AFP /Getty Images)


10 december är Nobelpristagarnas dag och klockan ett började ceremonin i Oslo för fredspristagarna Malala Yousufsay från Pakistan och Kailash Satayarthi från Indien.

– Satayarthi och Malala är precis de människor som Alfred Nobel kallar "champions of peace" i sitt testamente, sade Thorbjørn Jagland ordförande i norska Nobelkommittén när han presenterade årets fredspristagare.

Det blev stående ovationer efter att de två fredspristagarna mottagit sina guldmedaljer och diplom. Det blev faktiskt många stående ovationer för fredspristagarna den här dagen.

Ceremonin ägde rum i rådhusets stora sal som har 21 meter upp till taket. Där finns många stora väggmålningar, bland annat Barmhärtigheten av Henrik Sørensen, där barnen är i centrum.

Just detta, att sätta barnen i fokus, arbetar båda fredstagarna med; Kailash Satayarthi mot barnslaveri och Malala Yousufsay för att flickor ska få utbildning.

Kailash Satayarthi

Kailash Satayarthi, som är en karismatisk person började sitt tal med "Kära barn i Världen" sedan höll han ett starkt och berörande tal om barn som räddats.

– Jag känner lättnad i hjärtat varje gång förslavade barn befrias. I deras vackra leende kan jag se gudarna le.

Men en gång räddade han en flicka från slaveri i ett stenbrott och när de åkte därifrån frågade hon honom, varför kom du inte tidigare? Den frågan skakade honom berättade han.

Saktayarthi sade att den största faran i världen idag är intoleransen, för den kan kulminera i ett våld utan motstycke.

– Vad kan en person göra, undrar ni kanske, sade han till de som lyssnade och berättade sedan en historia han hört från sin barndom.

En stor brand bröt ut i skogen och djuren flydde. Lejonet såg en fågel flyga rakt mot branden och frågade varför den gjorde så. Jag ska släcka branden, sade fågeln. Lejonet skrattade och sade: Du har ju bara en vattendroppe i näbben. Fågel svarade: Jag gör min del.

Kailash Satayarthi gör sin del liksom Malala Yousufsay gör sin.

Malala Yousufsay

– Jag vill tacka min far för att han inte vingklippte mig utan lät mig flyga, sade Malala som nu är 17 år.

Malala är den yngsta Nobelpristagaren någonsin. Hon trodde att hon dessutom var den första nobelpristagaren som fortfarande bråkar med sina småbröder.

Hon berättade att i Swatdalen där hon bodde, var det vackert tidigare. Flickorna gick i skolan och de ville verkligen studera och gå framåt men talibanerna kom och brände ner 400 skolor och de förbjöds gå i skolan.

– Utbildning blev inte längre en rättighet utan ett brott, sade Malala.

66 miljoner flickor får ingen utbildning och det är för dem Malala höjer sin röst. Flickorna vägras utbildning på grund av fattigdom och sociala tabun eller tvingas in i barnäktenskap.

Hon vill att världens ledare säkerställer att det blir en fri skola för alla barn. För som hon sade:

– Varför är det så lätt att dela ut vapen men inte böcker, varför är det så enkelt att bygga stridsvagnar men inte att bygga skolor.

För prispengarna, som ska gå till Malalas stiftelse, kommer skolor att byggas speciellt i hennes hemtrakter. Där finns inte heller skolor för mellanstadium eller högstadium för flickorna.

– Priset är inte bara till mig utan till de barn som saknar röst, sade Malala Yousufsay.

Båda arbetar för en bättre värld

Fredspristagarna kommer från Indien och Pakistan, två länder som har svårt att samsas, med inte de två fredspristagare som ser varandra som far och dotter. De arbetar mot ett gemensamt mål, en bättre värld för barnen, genom frihet, kunskap och fred.