Framtidens mat - ärtburgare eller hamburgare?
Bondbönor. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av en halv deciliter kokta ärtor, bönor eller linser.


I Sverige har köttkonsumtionen ökat med 40 procent de senaste 20 åren, vi köper i genomsnitt 85 kilo kött per person på ett år. Det är vare sig miljö- eller hälsomässigt hållbart. Vi kan förändra våra inköps- och matvanor genom att äta mer grönt.

I början av 1900-talet var det vanligt att äta kött en gång i veckan i Sverige. Köttkonsumtionen ökade kraftigt under andra halvan av 1900-talet och under de senaste 20 åren har konsumtionen ökat med 40 procent. Svenskarna äter dubbelt så mycket griskött och fem gånger så mycket kyckling som på 1960-talet. Konsumtionen av nötkött har ökat med en fjärdedel, trots att produktionen i Sverige minskat. I dag äter vi i genomsnitt 85 kilo kött per person och år. När maten väl ligger på tallriken har den bidragit till en tredjedel av den klimatpåverkan en person har.

Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av en halv deciliter kokta ärtor, bönor eller linser. Baljväxter som ärtor och bönor kan på ett utmärkt sätt kompensera intaget av kött och fisk som proteinkälla och en kost med både vegetabiliska och animaliska proteiner motsvarar de näringsbehov som människans kropp har.

Livsmedelsverket arbetar med att miljöanpassa sina kostråd. De skriver att det finns starka skäl att öka konsumtionen av baljväxter. Oavsett om baljväxterna är importerade eller processade i andra länder och transporterade till Sverige skulle en ökad konsumtion av baljväxter ha stora miljö- och hälsofördelar.

Positivt med baljväxter är att de, förutom protein, innehåller både stärkelse och fibrer. Fettet är i huvudsak omättat och fetthalten är låg. Baljväxter innehåller också vissa viktiga mineraler som kalcium, selen, järn och magnesium, folsyra (vitamin B9).

Hjärt- och kärlsjukdomar är den enskilt vanligaste dödsorsaken i flera västländer. Baljväxter minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de sänker kolesterolvärdet. De innehåller även antioxidanter som bedöms vara en viktig faktor för att minska dessa sjukdomar. Baljväxter kan även ha en positiv effekt för diabetiker.

Genomsnittssvensken äter betydligt mer kött och köttprodukter än vad Livsmedelsverket bedömer vara tillräckligt ur näringssynpunkt. Enligt verket ska en människas energiintag bestå av 10 till 15 procent av proteiner. Om intaget är upp till 20 procent uppstår inga negativa hälsoeffekter. Det dagliga intaget ligger idag på 20-25 procent över det rekommenderade.

Våra konsumtionsmönster påverkar efterfrågan samtidigt som handeln påverkar konsumtionen genom sitt utbud och sin marknadsföring. Varför finns det så få vegetariska livsmedel som är baserade på ärtor, bönor och andra proteingrödor? Det går att producera i Sverige och skulle kunna utgöra bas för olika spännande produkter. Den utveckling av vegetariska produkter som skett i Sverige är begränsad. Utvecklingen har skett i USA där soja odlas lokalt och blir det naturliga valet.

För att göra helhetsbedömningar av miljöeffekterna vid produktion och konsumtion har Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK, gjort studier på maträtters miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser. Huvudingredienserna i de fem måltiderna var:

1) fläskkotlett med konventionellt kött

2) fläskkotlett med baljväxtbaserat kött

3) en korv där en del av köttproteinet byts ut mot ärtprotein

4) en sojakorv

5) en ärtbiff som äts som en hamburgare

För att näringsinnehållet skulle uppfylla kraven serverades potatis, bröd, sallad och vatten till dessa fem måltider.

Studien visar att vegetariska måltiderna är bättre ur miljösynpunkt. De bidrar med lägre utsläpp av övergödande och försurande ämnen som klimatgaser. Markanvändningen är också lägre eftersom det krävs mycket vegetabiliska protein för att producera ett kilo animaliskt protein i form av kött. Det är effektivare att äta ärt- eller bönproteinet direkt än att först utfodra djur och därefter äta upp köttet.

Måltiden med fläskkotlett med närproducerade baljväxtbaserat visade något mindre miljöpåverkan än den med konventionellt fläskkotlett. Korven var något sämre ur miljösynpunkt än de båda måltiderna med fläskkotlett på grund av att den bidrar till försurning genom ammoniakutsläpp från gödseln vid nötuppfödningen.


Vegetariska måltider påverkar miljön mindre än måltider som innehåller kött. Enligt Naturskyddsföreningen halverar man matens klimatpåverkan när man väljer en vegetarisk maträtt.

Vegetariska måltider påverkar miljön mindre än måltider som innehåller kött. Enligt Naturskyddsföreningen halverar man matens klimatpåverkan när man väljer en vegetarisk maträtt.

Nära 40 procent av köttet vi äter i Sverige importeras, och 80 procent av detta serveras på restaurang. Köttproduktionen i världen står för 18 procent av den globala klimatbelastningen. Om man väljer en vegetarisk, grön maträtt, hemma eller på restaurang halverar man matens klimatpåverkan enligt Naturskyddsföreningen. Om man vill vara miljö- och klimatsmart ska man äta mindre kött och när man äter kött om möjligt välja kött från djur som äter mycket gräs och betar på värdefulla hagmarker. Det vill säga ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött från nöt och lamm.