Fortsatt spänt i Burma
Bo Hla-Tint, hindrad från att ta sin plats i parlamentet. Han talade den 3 oktober om diktaturen i Burma i Washington DC. (Foto: Gary Feuerberg / Epoch Times)


Situationen i Burma är fortsatt spänd. Över 20 000 soldater patrullerar gatorna i Burmas största stad Rangoon. Kontrollstationer har satts upp och man arresterar alla yngre misstänkta personer samt alla som bär mobiltelefon med kamera.

– Fler är 200 fredliga demonstranter, däribland buddhistmunkar, studenter och civila har dödats och fler än 2 000 har arresterats av soldater och kravallpolis, säger Bo Hla-Tint från Burmas nationella unionsregering.

Protesterna i Burma startade den 19 augusti, fyra dagar efter att militärjuntan höjt bensinpriserna, dubblat elpriset och fyrdubblat priset på gas. Det var först den 5 september som munkarnas inhopp i protesterna i staden Pakkoku placerade dem i fronten av en nationell kris.

– Hundratals munkar gick ut på gatorna och reciterade Metta Sutra – den buddhistiska läran om kärlek och vänlighet. De kände avsaknaden av detta i landet och därför försökte de sända sin enorma Metta till alla Burmas människor, säger Aung Din vid den amerikanska Burmakampanjen.

Munkarna attackerades av soldater och juntans milis. Din menar att detta var en enorm förolämpning mot buddhismen och mot munkarna.

– Munkarna i hela landet formade en allians och krävde att juntan skulle be om ursäkt samt gå med på kraven att sänka bränslepriserna, släppa politiska fångar och delta i samtal för att låta landet gå över i demokrati och civilstyre.

När dessa krav inte möttes svarade munkarna den 18 september med att bannlysa militärjuntan och dess milis samt deras familjer genom att vägra ta emot allmosor från dem och utesluta dem från att delta i buddhistiska ritualer.

– I Rangoon samlades munkarna vid landets mest heliga grav Shwe Dragon och bad framför pagoden. Därefter marscherade de mot Sule Pagado, säger Din.

Det största nedslaget mot munkarna började vid midnatt den 26 september och fortsatte nästa morgon då säkerhetsstyrkorna angrep flera buddhisttempel.

– Soldater slog in dörrar och gick in på området som om de höll på att ockupera fienders läger. När invånarna i staden kom för att besöka templen fick de se blod och skadegörelse överallt, säger Din. Sju munkar uppges ha slagits ihjäl.

– Flera hundra soldater kom med 20 lastbilar till ett berömt tempel i Rangoon och åkte därifrån med över 200 munkar. När människor kom och besökte templet på morgonen fanns där omkring 50 munkar kvar, många traumatiserade och flera av dem slagna, uppger Din.

Enligt munkarna hade många slagits till döds av soldaterna. När folket tog hand om munkarnas skador kom soldaterna tillbaka och förde bort de resterande munkarna. Då människor försökte blockera deras väg dödades fler personer och kropparna bars bort av soldater.

Efter misshandeln, arresteringarna och dödandet uppgav regimens utrikesminister den 1 oktober att FN:s generalförsamling sagt: ”Tillståndet i Burma har återgått till det normala.”

– Min fråga är vilken sorts normaltillstånd han menar? säger Than Lwin Htun från Voice of America. Than var en av demonstranterna 1988, då enligt honom 3 000 fredliga demonstranter dog.

Den välutrustade regimen med sina 450 000 soldater har suttit vid makten i 45 år och är sannolikt orubblig. Allierade med Kina, som blockerar alla betydelsefulla ageranden från FN, lever militärledarna ett liv i lyx medan de stora massorna lever i extrem fattigdom. Protesterna 1988 och 1990 resulterade i allvarliga nedslag och tusentals människor besköts och dödades.

Den här gången är det emellertid annorlunda. Samtidigt som regimen kontrollerar media har internet och digitalkameror snabbt spridit bilder på protesterna i Rangoon till hela den burmesiska nationen och runt världen. När regimen insåg detta stängde den ner internet, men inte förrän många foton redan publicerats.

Förutom demokratiska reformer kräver de över 100 000 demonstranterna en omedelbar frigivning av 1991 års Nobel fredspristagare Daw Aung San Suu Kyi.

Militären tog makten över en instabil demokrati 1962 och blev en av världens mest våldsamma och förtryckande regimer i världen. 1988 ledde studenternas protester till demokratiskt val två år senare. Partiet som leddes av Aung San Suu Kyi, Nationella förbundet för demokrati, fick 82 procent av rösterna och skulle ha tagit makten, men militären blockerade förändringen. Suu Kyi sattes i husarrest i sex år och tilldelades 1991 Nobels fredspris. 2003 arresterades hon igen och har suttit i husarrest de senaste fyra åren.

FN:s generalförsamling, USA, EU, ASEAN (Sydöstra Asiens nationers förening), Japan, Australien, tolv mottagare av Nobels fredspris, FN:s generalsekreterare och 59 före detta presidenter och premiärministrar har uppmanat militärjuntan att släppa Aung San Suu Kyi.

Demokratidemonstranterna och buddhistmunkar hoppas på någon typ av kompromiss där nationen kan gå över i demokrati och försonas. Mitt bland allt elände finns några hoppfulla tecken; militären lät omkring 2 000 protesterande, inklusive hundratals buddhistiska munkar, passera genom vägspärrarna kring Aung San Suu Kyi den 22 september och ”lät dem be utanför det himmelskt bevakade hemmet”. Med tårar i ögonen kunde Suu Kyi gå till sin grind och hälsa på demonstranterna. Detta uppger The Economist den 27/9.

Internationellt sett har Kina det största inflytandet över Burmas regim. Detta av tre anledningar: Kina är juntans största vapenleverantör, Kina dominerar handeln och blockerar effektivt handlingar från FN:s säkerhetsråd. Enligt offentlig information har den amerikanska kampanjen för Burma upptäckt att Kina sedan 1989 försett Burmas militärregim med vapen och militärutrustning till ett värde av över två miljarder US-dollar (cirka 13 miljarder kronor).

Kampanjen för Burma säger också att Kina är Burmas största källa för import vilken uppgick till mer än 31 procent under 2006. Burmas militär säljer sin naturgas till Kina för starkt rabatterade priser. I utbyte lade Kina i januari in sitt veto mot en resolution från FN:s säkerhetsråd där generalsekreteraren skulle ha fått ökad makt för att lösa krisen.

– Det råder stor oro kring att Kinas omättliga aptit på råvaror stänger deras ögon och sinnen för kränkningar av de mänskliga rättigheterna runt om i världen, från Darfur till Burma, säger den amerikanske kongressledamoten Lantos (d).

Fakta:

– 90 procent av Burmas befolkning lever på mindre än sju kronor per dag.
– Tidigare känt som ”Asiens risskål” var Burma 1969 världens största risexportör. Idag är 40 procent av Burmas barn undernärda och landet fick status som minst utvecklade land av FN 1987.
– Burma har flest barnsoldater i världen. Nära 70 000 är barn, några så unga som elva år.
– I landet finns över 1 600 politiska fångar, däribland 38 valda parlamentsledamöter.
– Miljoner burmeser sitter i tvångsarbetsläger
– Röda korsets verksamheter i Burma stängdes förra året av regimen efter att juntan kallat dem ”terrorister.”
– Under de senaste tio åren har över 3 000 byar bränts ner i den östra delen av landet, dubbelt så många som förstörts i Darfur.

Källa: CHRC (Canadian Human Rights Commission)

Översatt från engelsk version



Than Lwin Htun från Voice of America säger att VOA försöker få fram information till burmeserna som säger ”ni är inte ensamma”, medan regimen försöker blockera informationsflödet. (Foto: Gary Feuerberg / Epoch Times)