Fortsatt förtryck i Xinjiang tre år efter upploppen
En uigurisk man betraktar kinesiska poliser i Urumqi, i den autonoma regionen Xinjiangs huvudstad, den 9 juli 2009.(Foto: Guang Niu/Getty Images)


Den kinesiske partitjänsteman som är ansvarig för den oroliga Xinjiangregionen sade nyligen att han skulle ”slå ner stenhårt” på eventuella oroligheter i området, tre år efter att det etniska våldet exploderade där. Människorättsgrupper har kritiserat kinesiska myndigheter hårt för rättighetskränkningar och försvinnanden.

Etniska upplopp mellan den uiguriska minoriteten och den hankinesiska majoriteten orsakade minst 200 döda 2009 och ledde till att kommunistpartiet införde hårda säkerhetsåtgärder. Den ovan nämnda hotfulla kommentaren av Zhang Chunxian, Xinjiangs partisekreterare, ska ha fällts vid en särskild övning för kinesiska specialförband, enligt statliga mediarapporter.

Kontrollpunkter har också satts ut på större trafikleder, och armén har försatts i hög beredskap. Bland annat har man placerat ut krypskyttar, skrev statliga medier.

Även flygplatser har trappat upp säkerheten. En kvinna klagade nyligen på sin mikroblogg över att hon tvingats klä av sig och blivit tafsad på av säkerhetsvakter på flygplatsen.

Kvinnan, som har användarnamnet ”Zohre-M” på bloggtjänsten Weibo, sade att hon grät över hur hon behandlats på sin timslånga flight.

Enligt New Tang Dynasty Television hade många av de småvuxna, kvinnliga flygvärdinnorna bytts ut mot storvuxna män.

Uigurerna har länge anklagat den kinesiska regimen för politisk och religiös förföljelse.

Uiguriska världskongressen sade i ett uttalande att uigurer i Xinjiang kommer att protestera på den tredje årsdagen av de allvarliga upploppen, och upprepade tidigare anklagelser.

”[M]ånga uigurer blev godtyckligt gripna och dömda till döden eller långa fängelsestraff efter rättegångar som präglades av politisering och stryptag på rättsprocessen.”

Enligt somliga uppgifter började upploppen som fredliga protester i Xinjiangs huvudstad Urumqi, som sedermera blev våldsamma. Efter händelserna greps tusentals uigurer av de kinesiska myndigheterna, och kinesiska statliga medier skyllde våldet på ”knivbeväpnade våldsmän” som plundrade butiker.

Under oroligheterna kom vittnesuppgifter till Amnesty International som beskrev Kinas officiella version som felaktig. Enligt vittnena gav sig säkerhetsstyrkor på folk, misshandlade dem utan hämningar, använde tårgas och sköt skarpt direkt in i folkmassan.

Rebiya Kadeer, ledaren för Uiguriska världskongressen, sade i en artikel på ledarsidan i Wall Street Journal att så många som 43 män och pojkar försvann spårlöst efter upploppen. ”Ansvaret för våldet ligger på de kinesiska myndigheternas politik,” skrev hon.

”Peking har avsiktligt attackerat den uiguriska identiteten i vårt område genom att uppmana miljontals hankineser att flytta dit, samtidigt som man tvingar uigurer att flytta till andra delar av landet, under förevändning att det är brist på arbetskraft,” tillade hon.

Under upploppen beskyllde myndigheterna utländska grupper för att ligga bakom upploppen.

Amnesty International gjorde liknande uttalanden och sade att dussintals uigurer försvann efter upploppen. Kinesiska myndigheter gick från hus till hus och letade efter uigurer. Hundratals eller till och med tusentals greps.

”I tre år har jag inte vetat var min son är, eller ens om han lever eller är död,” sade Patigul Eli, mamma till en uigurisk student som försvann efter oroligheterna och som citerades av Amnesty.

Tre år efter oroligheterna förtryckts uigurerna fortfarande, och myndigheterna försöker tysta folk som motsätter sig våldet, sade Catherine Baber från Amnesty Internationals avdelning för Asien och Stillahavsregionen. Familjer som har försökt få reda på vad som hänt deras anhöriga har blivit hotade, gripna eller hotade av lokala myndigheter.

– De kinesiska myndigheterna måste berätta var de som har försvunnit befinner sig och sluta förfölja deras familjer för att de söker svar, sade hon,

Översatt från engelska.