Fortfarande tvivel kring kotlett från klonad gris
Världens första klonade grisar föddes i mars 2000 i USA. Syftet var då inte att ha dem till mat, utan dessa griskultingars organ skulle användas till mänskliga transplantationer. (Foto: AFP)


Ett glas mjölk från en klonad kossa eller en fläskkotlett från en likaledes klonad gris, det kan vara en möjlighet inom en rimlig framtid i Sverige. Just nu är kloning förknippad med djurskyddsproblem, men även om den frågan löses återstår frågan om svenska konsumenter kan acceptera köttet från klonade djur. 

EFSA, EU:s livsmedelsmyndighet presenterade i juli en rapport om kloning av livsmedelsproducerande djur. Rapporten var strikt vetenskaplig och erfarenheter redovisades från länder där metoden tillämpas. Fokus i rapporten låg på djurhälsa, djurskydd och livsmedelssäkerhet. 

EFSA:s ställningstagande är emellertid att det inte finns några indikationer på att kött och mjölk från klonade djur skulle skilja sig från konventionellt uppfödda djur. De anser dock att det finns en betydande osäkerhet i riskbedömningen av metoden. Det finns inte några tecken på miljöpåverkan. På EFSA är man  medveten om att tillgängliga data är mycket begränsade. 

Den etiska aspekten tas inte upp av EFSA, utan de hänvisar till EGE (the European Group on Ethics in Science and New Technologies) och de betvivlar med hänvisning till de nuvarande problemen med djurskydd och djurhälsa att kloning av djur för livsmedelsproduktion är etiskt försvarbart. 

Kött och Charkföretagens vd, Åke Rutegård, frågar i ett pressmeddelande om det är rätt att manipulera våra husdjur på detta sätt men ändrar sedan riktning:  

– Vi anser det dock vara oklokt att stänga dörren för all framtid. Kan problemen lösas får näringen ta upp en diskussion med marknaden där etiken prövas gentemot tänkbara fördelar som motståndskraft mot sjukdomar, bättre köttkvalitet och högre produktivitet.  

Människor äter mycket kött under sin livstid. Vilken effekt har de onaturliga produkterna från klonade livsmedelproducerande djur på människokroppen i det långa perspektivet? Det är ännu en obesvarad fråga, ett problem för vetenskapen att undersöka, för det vill säkert många veta innan de sätter gaffeln i oxfilén.