Forskningsfinansiering omorganiseras igen


Vetenskapsrådets stöd till grundforskningen är alltför litet och fragmentarisk. Det finns heller ingen koppling mellan de områden där insatser görs och de inblandade parterna har för lite kontakter med varandra.

Det menar Regeringens utredare av forskningsfinansiering, Madelene Sandström, som har lämnat sitt betänkande, Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. Utredningen fann att myndigheterna inte hade nått upp till avsikten och ambitionen med reformen 2001 som avsåg att stödja grundforskning inom alla ämnesområden.

– Vi behöver en bättre samverkan mellan grundforskning och tillämpad forskning i Sverige, om vi ska kunna bli riktigt bra och samtidigt kunna dra nytta av forskningsresultaten, säger Madelene Sandström i ett pressmeddelande.

Ett förslag från utredningen är att en ny forskningsfinansierad myndighet inrättas som samordnar och inom sig rymmer fyra ämnesorienterade råd. Inriktningen ska då vara natur, teknik och innovation, medicin och hälsa, klimat, miljö och areella näringar samt samhälle och kultur.

Forsknings- och innovationsmyndigheten, som den nya myndigheten ska heta, ska bland annat innefatta en central forskningspolitisk, strategisk, analytisk och internationell verksamhet. Här möjliggörs kombinerade satsningar mellan vetenskapsområden och mellan olika organisation.

– En förutsättning för utredningens förslag är att universitetens basfinansiering hanteras annorlunda än idag, framhåller Madelene Sandström.

Dessa uppgifter bör, menar hon, lämpligen skötas på annat sätt eller i annan ordning. Ska forskningsfinansiärerna kunna agera strategiskt och kraftfullt, måste de kunna koncentrera sin verksamhet på färre och tydligare uppgifter och kunna verka med mer distinkta finansieringsinstrument än i dagsläget.