Forskning visar samband mellan luftföroreningar och hjärtrusningar
För miljontals människor är det här den miljö man lever i. Nu har forskarna upptäckt att risken att drabbas av hjärtsymtom ökar redan efter två timmars exponering i smutsig stadsluft. I Kina finns 16 av världens 20 mest förorenade städer. På bilden promenerar en fotgängare över en smogfylld och hårt trafikerad väg i Peking den 23 april 2009. (Foto: Fredric J.Brown/AFP)


Forskarna har redan tidigare vetat att luftföroreningar orsakar ökad dödlighet i hjärtsjukdomar. Vad man inte känt till är hur det går till eller vilka personer som är mest känsliga för påverkan av dålig luft. Nu har svenska forskare lyckats tagit reda på svaret på de frågorna.

En grupp forskare vid Karolinska Institutet har nu lyckats identifiera grupper i befolkningen som är särskilt känsliga för påverkan från luftföroreningar.

Läkaren Petter Ljungman och hans kollegor har upptäckt att vissa personer reagerar med inflammation i kroppen efter att de utsatts för luftföroreningar. Det är personer med vissa genuppsättningar som visat sig vara särkilt känsliga och exponering för dålig luft kan efter en tid medföra en ökad risk för hjärtinfarkt.

Forskarna hade i en delstudie också undersökt hur luftföroreningar påverkar hjärtat mer direkt. Man har följt 200 personer med särskilt hög risk för hjärtstopp i Göteborg och Stockholm. Personerna har haft en inopererad defibrillator, det är en liten livräddande apparat som kan avge el-stötar. När störningar i de elektriska banorna genom hjärtats muskulatur uppstår kan det leda till att hjärtat rusar och till och med sluta slå efter ett tag.

Ett hundratal sådana livshotande hjärtrusningar observerades hos de här personerna under tiden studien pågick. Det visade sig att risken att drabbas av hjärtrusning visade sig vara högre när luftkvaliteten var sämre och redan efter två timmars exponering i stadsluft med högre partikelhalt kom effekten.

Kanske kan en ökad kännedom om de risker dålig luft utgör förhoppningsvis leda till att man ökar insatserna för att förbättra stadsluftens kvalité och de människor som lever med dåligt hjärta blir mer medvetna om och kanske väljer att leva i en renare miljö.

– Den positiva sidan av saken är att man kan minska riskerna genom att förbättra miljön. Det kan också vara så att vi från vårdens sida bör råda patienter med särskilt hög risk för plötslig död, exempelvis efter en hjärtinfarkt, att undvika onödig vistelse i stadstrafik, kommenterar Petter Ljungman i pressmeddelandet.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i världen. Det finns flera kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, rökning, högt blodtryck, stress, övervikt, förhöjda blodfetter, diabetes, fysisk inaktivitet och de senaste tio åren har även luftföroreningar uppmärksammats.