Som synskadad kan det vara lätt att missa en vägkorsning, plötsligt står du kanske mitt i korsningen utan att veta av det. För att råda bot på problemet har Vägverket och Banverket initierat en forskningsstudie för att hitta en lösning.
– Jag tycker det har med mänskliga rättigheter att göra, att alla så långt som möjligt ska kunna gå och handla, träffa vänner, delta i samhället, oavsett om man ser eller inte, säger Emma Jansson, doktorand i trafikplanering vid Lunds Tekniska Högskola.
Synskadeproblematik i utemiljöer heter forskningsprojektet som Emma Jansson arbetar med. Projektet löper under fem år och är uppdelat i fyra olika studier. Den första studien är just avslutad, där olika varnings- och uppmärksamhetsytor testats av synskadade. Ytorna, som består av plattor med olika bredd, längd, struktur och material, ska varna den synskadade via käppen om att en vägkorsning är nära.
Den andra delen av studien påbörjas under hösten och där handlar det om miljön på tågstationer, hur den ska utformas för synskadade med varnings- och ledytor. En ledyta är en markering att gå efter. Tredje studien är en enkät som ska skickas ut till en grupp synskadade, med frågan om vad de personligen upplever som det största hindren i utemiljön. Att testa olika ledytor är den fjärde och sista studien. Det handlar om långa sträckor, som den synskadade ska ha hjälp av i utemiljöer.
Forskningsprojektet är en beställning från Vägverket och Banverket och ska kunna användas som ett planeringsverktyg när nya miljöer ska tas fram så att de blir tryggare för synskadade. Hittills har Emma Jansson sett att det krävs samförstånd från alla involverade parter för att hjälpmedlen ska kunna fungera maximalt. De som planerar utemiljön, de som lägger plattorna, arbetsterapeuterna som ska lära den synskadade använda dem och den synskadade själv, alla behöver förstå plattornas funktion. Men miljön ska inte bara vara funktionell, utan också se bra ut.
– Jag tycker det är kul att jobba med design och formgivning och de tekniska bitarna, jobba med att få miljöerna tillgängliga men även vackra. Utformning och utseende är väldigt viktiga, menar Emma Jansson.
Hur går det på vintern då, när det ligger snö på marken? Känns plattorna då? Det är ett problem som också måste lösas. Även snöplogar är ett problem, de nöter ner kupolerna på plattorna. Något som plattfabrikanterna måste arbeta fram bättre material för.
– När snön kommer försvinner taktiliteten, då känner man dem inte. På vissa platser finns det som värmeslingor i dem så att snön smälter och på andra ställen har man lagt kall- och varmvatten ledningarna under gångbanorna, som gör att snön smälter helt naturligt. Det är ett problem, men först måste vi få fram plattor som fungerar, det blir en senare fråga att lösa funktionen på vintern, avslutar Emma Jansson.
Vägplattor med kupoler ska hjälpa synskadade att uppmärksamma början och slutet på en vägkorsning, med hjälp av käppen. (Foton: Epoch Times/Anja Johansson)
