Forskare undersöker om matematik och vetenskap hindrar brott


Jeffrey Brantingham, docent i antropologi på UCLA, har i flera år arbetat tillsammans med Andrea Bertozzi, chef för tillämpad matematik och professor på UCLA, för att använda sofistikerad matematik i städernas brottsmönster. Deras mål är helt enkelt att få en bättre förståelse och definition av olika typer av brottshärdar – områden där brott ofta förekommer.

De använder systematiska metoder som normalt tillämpas inom matematik och vetenskap för att hjälpa polisen att förhindra och minska brottslighet.

”Vi har en nyckel för att förstå fenomen i det verkliga livet”, citerades Bertozzi ha sagt i ett pressmeddelande från UCLA.

– Att förutspå brott och hitta bättre brottsförebyggande strategier, kräver en mekanistisk förklaring för hur och varför brott inträffar och när och var det sker, sade Brantingham.

Det är här matematiken kommer in.

Brantinghams och Bertozzis matematiska modell går bortom den brottskartläggning och lokalisering av härdar som ofta görs med GIS-teknologi (Geographic Information System). Modellen identifierar olika typer av brottshärdar och försöker förstå hur varje typ reagerar på riktade polisaktioner.

I Brantinghams och Bertozzis senaste undersökning, som finns med i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) i mars, hävdar de att det finns åtminstone två olika typer av brottshärdar. En del skapas av småbrottslighet som växer (subkritiska härdar). I andra fall drar mer omfattande brottslighet kriminella till en central plats (superkritiska härdar).

De två typerna ser lika ut på ytan, men så är inte fallet.

– Om man skulle skicka polisen in i en härd utan att veta vilken typ den är skulle man inte kunna förutsäga huruvida man bara orsakar omflyttning av brottsligheten – flyttar den någon annanstans, vilket är vad vår modell förutsäger om det är en härd som skapats av mindre fluktuationer i brottsligheten – eller om man faktiskt reducerar brottsligheten, sade Brantingham om studien.

Brantingham håller med om argumentet att mänskligt beteende är alldeles för inkonsekvent för att förutsägas med matematiska formler.

– Många samhällsvetenskapliga forskare säger att mänskligt beteende och brottsligt beteende är alldeles för komplicerade för att förklaras med en matematisk modell, säger Brantingham, som är utbildad arkeolog.

– Men det är inte alltför komplicerat. Vi försöker inte förklara allting, men det finns många aspekter i det mänskliga beteendet som enkelt kan förstås i en formell matematisk struktur. Det finns regelbundenheter i det mänskliga beteendet som vi kan förstå matematiskt.

Brantingham jobbar för närvarande med polisen i Los Angeles för att analysera brottsmönster och polisens data har använts i hans senaste studier. 

Rapporten i PNAS innefattar arbeten av kollegorna Martin Short, biträdande professor i matematik, och George Tita, docent i kriminologi, juridik och samhällsvetenskap vid UC Irvine.

Undersökningen finansierades av National Science Foundation.

Översatt från engelskan: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/30436/