Sedan ryssarna gick ut och demonstrerade för reformer och mot ledaren Vladimir Putin förra året, har situationen bara blivit värre. Ryssland har upplevt sitt värsta år i frågan om mänskliga rättigheter sedan kollapsen av Sovjetunionen 1991, säger Human Rights Watch.
Under förra året utfärdade ryska myndigheterna en rad nya stränga lagar, bland annat en kontroversiell åtgärd som gör det möjligt för regeringen att stänga ner webbsidor som anses skadliga för barn. Men medlemmar av oppositionen misstänker att den kommer att användas för att stänga deras webbplatser, vilket Human Rights Watch menar bidragit till försämring av friheten i landet.
En lag som utvidgar definitionen av högförräderi har också antagits, där det kan bli kriminellt att arbeta med vissa internationella organisationer.
”Det har varit det värsta året för mänskliga rättigheter i Ryssland på väldigt länge” säger Hugh Williamson, chef för Human Rights Watch i Europa och Centralasien. ”Det ryska civilsamhället står starkt men utrymmet krymper snabbt och nu behöver det mer stöd än någonsin.”
De ryska myndigheterna har både trakasserat och skrämt oppositionsaktivister och blandat sig i icke-statliga organisationers angelägenheter.
En ny åtgärd som antogs i juni förra året begränsar möjligheterna att samlas offentligt och böterna har höjts. När den antogs sågs den som ett steg för att motverka stora gatudemonstrationer som hölls av oppositionen mot Putin.
I november gick ett lagförslag igenom som hindrar amerikanska medborgare att adoptera barn från Ryssland. Lagen kan ses som en hämnd mot den lag som antogs i den amerikanska kongressen, kallad Magnitskijs lagen, som lägger sanktioner mot ryska tjänstemän som är ansvariga för tortyr och mord, säger Human Rights Watch.
”Åtgärder för att skrämma kritiker och begränsa Rysslands aktiva civilsamhälle har nått aldrig tidigare skådade nivåer. Trycket och repressalierna mot aktivister och organisationer måste upphöra”, tillade Williamson.
Under protesterna hävdade Putin att de stöttades upp av USA, samtidigt som mediekampanjer i statliga tidningar och nyhetsprogram misskrediterade aktivister och icke-statliga organisationer.
”Kreml blandar cyniskt ihop legitima uttryck för oro om mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper med att undergräva Rysslands suveränitet”, säger Williamson, med hänvisning till Moskvas påståenden om att utlänningar inte har något att säga till om i Rysslands inre angelägenheter. ”Men Rysslands internationella partners ska inte skrämmas till tystnad.”
Rättighetsgruppen påpekade också behandlingen av den ryska aktivisten Leonid Razvozzhayev, som i oktober fördes bort av ryska underrättelseagenter i Ukraina. Han fick veta att hans familj skulle dödas om han inte skrev på deras uttalande.
”I stället för att undersöka brott mot mänskliga rättigheter lägger regeringen tid och energi på att slå tillbaka mot det civila samhället och yttrandefriheten”, lade Williamson till. ”Rysslands tillbakagång i mänskliga rättigheter går helt i strid mot att vara en ansvarsfull ledare i en multipolär värld.”
Översatt från engelska.