loadingKinesiska soldater patrullerar i Xinjiang via lastbil. (Foto: Getty images)
Kinesiska soldater patrullerar i Xinjiang via lastbil. (Foto: Getty images)
Utrikes

Föreslagna antiterrorlagar kan skapa oroligheter i Xinjiang

Epoch Times

Kina fortsätter att utmåla den uiguriska minoriteten i regionen Xinjiang som terrorister. Experter menar dock att nya antiterrorlagar som föreslagits riskerar att i stället skapa spänningar.

Enligt Nayim Yassen, en högt uppsatt kommunistpartitjänsteman i Xinjiang, meddelade den 13 januari att den lokala partiavdelningen håller på att skapa ett lagförslag för att ”bekämpa terrorism och religiös extremism” i Kinas västligaste provins, enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua.

Xinjiangs partichef Zhang Chunxian har också lovat att ”intensifiera ’slå till hårt’-kampanjen mot terrorism” under 2016.

Talespersoner för uigurernas rättigheter menar att den här nya politiken är riktad helt och hållet mot dem. Uigurerna är ett muslimskt turkfolk som bott i regionen under lång tid, men som numera är i minoritet, efter stor inflyttning av hankineser (Kinas dominerande etniska grupp).

– Uigurernas religiösa aktiviteter politiseras i mycket hög grad av Kina. Ortodoxa trosuppfattningar ses nu som religiös extremism, sade Uiguriska världskongressens talesman Dilxat Raxit i ett mejl till Epoch Times.

Kinesisk retorik om terrorism

Sedan al-Qaidas attack på tvillingtornen i New York 2001 har den kinesiska kommunistregimen hävdat att Kina, precis som västerlandet, är under attack från extremistiska jihadistgrupper.

Regimen påminde världen om sin egen påstådda kamp mot terrorismen ännu en gång efter de dödliga IS-attackerna mot Paris i fjol. Man hävdade då att uiguriska extremister med utländska kopplingar låg bakom flera knivattacker i Kina.

Statliga medier publicerade också bilder på kinesiska poliser som gjorde beväpnade razzior mot uigurer i Xinjiang.

Men om man inför dessa tänkta antiterrorlagar i Xinjiang riskerar det enligt experter att snarare skapa fientlighet hos uigurerna, som till allra största delen är fredliga.

Uiguriska världskongressens talesman Dilxat Rexit fruktar att de föreslagna lagarna mot terrorism och religiös extremism kommer att användas för att ”förtrycka och slå mot” uigurer som ”försöker bevara sin religionsfrihet” och att det kommer att resultera i mer konflikter mellan uigurer och de hankinesiska myndigheterna.

Tvivlar på den officiella versionen

Den kinesiska regimen har lagt skulden för de våldsamma knivattackerna på tågstationer på uiguriska terrorister, men experter menar att dessa osofistikerade attacker mer liknar upprörda och desperata individer som slår tillbaka mot statligt förtryck, och inte någon ideologiskt motiverad, avancerad terroristverksamhet.

Minst en forskare, docent Sean Rogers på George Washington-universitetet i USA, tvivlar på den officiella kinesiska versionen om den så kallade ”East Turkestan Islamic Movement” eller ETIM, som den kinesiska regimen påstår är ansvarig för många attacker.

Max Abrahms, expert på terrorism och föreläsare vid Northeastern University, menar att Kinas påståenden om att landet kan drabbas av terrorism inte är orimliga, men att man i fallet med Xinjiang ”snarare överreagerar än underreagerar” med de föreslagna lagarna.

De flesta regeringar föredrar en bredare definition av terrorism som tjänar dess politiska syften. Och den kinesiska regimen ”använder en väldigt bred pensel när man beskriver alla sorters politiska motståndare som terrorister, även om de inte lever upp till standardkraven”. Han kallar den strategin ”politiskt riskfylld och i allmänhet kontraproduktiv”.

Goda skäl till ilska mot regimen

Uigurerna har redan gott om anledningar att vara arga på den kinesiska regimen. I vissa städer i Xinjiang är det förbjudet för män att odla skägg och för kvinnor att bära huvudduk, vilket är viktiga muslimska sedvänjor. Uiguriska barn får knappt lära sig sitt modersmål, eftersom bara mandarin används i skolorna. Dessutom fortsätter inflyttningen av hankineser till Xinjiang, vilket gör uigurerna allt mer marginaliserade i sitt eget hemland.

Dilxat Raxit menar att konflikter som kan uppstå på grund av de föreslagna antiterrorlagarna kunde förhindras om den kinesiska regimen ”reflekterar över sin egen politik och respekterar uigurisk kultur, tro och traditionell livsstil”.

Rapportering av Larry Ong

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKinesiska soldater patrullerar i Xinjiang via lastbil. (Foto: Getty images)
Kinesiska soldater patrullerar i Xinjiang via lastbil. (Foto: Getty images)
Utrikes

Föreslagna antiterrorlagar kan skapa oroligheter i Xinjiang

Epoch Times

Kina fortsätter att utmåla den uiguriska minoriteten i regionen Xinjiang som terrorister. Experter menar dock att nya antiterrorlagar som föreslagits riskerar att i stället skapa spänningar.

Enligt Nayim Yassen, en högt uppsatt kommunistpartitjänsteman i Xinjiang, meddelade den 13 januari att den lokala partiavdelningen håller på att skapa ett lagförslag för att ”bekämpa terrorism och religiös extremism” i Kinas västligaste provins, enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua.

Xinjiangs partichef Zhang Chunxian har också lovat att ”intensifiera ’slå till hårt’-kampanjen mot terrorism” under 2016.

Talespersoner för uigurernas rättigheter menar att den här nya politiken är riktad helt och hållet mot dem. Uigurerna är ett muslimskt turkfolk som bott i regionen under lång tid, men som numera är i minoritet, efter stor inflyttning av hankineser (Kinas dominerande etniska grupp).

– Uigurernas religiösa aktiviteter politiseras i mycket hög grad av Kina. Ortodoxa trosuppfattningar ses nu som religiös extremism, sade Uiguriska världskongressens talesman Dilxat Raxit i ett mejl till Epoch Times.

Kinesisk retorik om terrorism

Sedan al-Qaidas attack på tvillingtornen i New York 2001 har den kinesiska kommunistregimen hävdat att Kina, precis som västerlandet, är under attack från extremistiska jihadistgrupper.

Regimen påminde världen om sin egen påstådda kamp mot terrorismen ännu en gång efter de dödliga IS-attackerna mot Paris i fjol. Man hävdade då att uiguriska extremister med utländska kopplingar låg bakom flera knivattacker i Kina.

Statliga medier publicerade också bilder på kinesiska poliser som gjorde beväpnade razzior mot uigurer i Xinjiang.

Men om man inför dessa tänkta antiterrorlagar i Xinjiang riskerar det enligt experter att snarare skapa fientlighet hos uigurerna, som till allra största delen är fredliga.

Uiguriska världskongressens talesman Dilxat Rexit fruktar att de föreslagna lagarna mot terrorism och religiös extremism kommer att användas för att ”förtrycka och slå mot” uigurer som ”försöker bevara sin religionsfrihet” och att det kommer att resultera i mer konflikter mellan uigurer och de hankinesiska myndigheterna.

Tvivlar på den officiella versionen

Den kinesiska regimen har lagt skulden för de våldsamma knivattackerna på tågstationer på uiguriska terrorister, men experter menar att dessa osofistikerade attacker mer liknar upprörda och desperata individer som slår tillbaka mot statligt förtryck, och inte någon ideologiskt motiverad, avancerad terroristverksamhet.

Minst en forskare, docent Sean Rogers på George Washington-universitetet i USA, tvivlar på den officiella kinesiska versionen om den så kallade ”East Turkestan Islamic Movement” eller ETIM, som den kinesiska regimen påstår är ansvarig för många attacker.

Max Abrahms, expert på terrorism och föreläsare vid Northeastern University, menar att Kinas påståenden om att landet kan drabbas av terrorism inte är orimliga, men att man i fallet med Xinjiang ”snarare överreagerar än underreagerar” med de föreslagna lagarna.

De flesta regeringar föredrar en bredare definition av terrorism som tjänar dess politiska syften. Och den kinesiska regimen ”använder en väldigt bred pensel när man beskriver alla sorters politiska motståndare som terrorister, även om de inte lever upp till standardkraven”. Han kallar den strategin ”politiskt riskfylld och i allmänhet kontraproduktiv”.

Goda skäl till ilska mot regimen

Uigurerna har redan gott om anledningar att vara arga på den kinesiska regimen. I vissa städer i Xinjiang är det förbjudet för män att odla skägg och för kvinnor att bära huvudduk, vilket är viktiga muslimska sedvänjor. Uiguriska barn får knappt lära sig sitt modersmål, eftersom bara mandarin används i skolorna. Dessutom fortsätter inflyttningen av hankineser till Xinjiang, vilket gör uigurerna allt mer marginaliserade i sitt eget hemland.

Dilxat Raxit menar att konflikter som kan uppstå på grund av de föreslagna antiterrorlagarna kunde förhindras om den kinesiska regimen ”reflekterar över sin egen politik och respekterar uigurisk kultur, tro och traditionell livsstil”.

Rapportering av Larry Ong

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024