loadingEn grupp med offer för Masanjias kvinnoarbetsläger reste till Peking den 16 december och höll upp en banderoll med texten: "Masanjia, ge mig tillbaka mina mänskliga rättigheter, jag vill ha rättvisa." Enligt Human Rights Campaign in China så är Hao Wei en av personerna på bilden. (Foto: Human Rights Campaign in China)
En grupp med offer för Masanjias kvinnoarbetsläger reste till Peking den 16 december och höll upp en banderoll med texten: "Masanjia, ge mig tillbaka mina mänskliga rättigheter, jag vill ha rättvisa." Enligt Human Rights Campaign in China så är Hao Wei en av personerna på bilden. (Foto: Human Rights Campaign in China)
Utrikes

Före detta lägerfångar kräver kompensation efter stängning

Matthew Robertson - Epoch Times

Som ett svar på det stora trycket utifrån och inifrån Kina meddelade kommunistpartiet under förra året att man officiellt tänkte avskaffa systemet med ”omskolning genom arbete” som man har använt för att straffa dissidenter sedan 50-talet.

Men om man hade velat att det därmed var slut på den historien så hade man inte räknat med offren för systemet. De använder beslutet och stängningen av lägren för att kräva kompensation för de övergrepp de tidigare utsatts för.

Framför allt har före detta fångar i Masanijas tvångsarbetsläger, ett av de mest brutala i Kina, sjösatt en kampanj på nätet och på gatorna för att få upprättelse för det de utsatts för.

2012 blev Masanjia ett ökänt namn internationellt, efter att en kvinna i Oregon hittat en lapp som en lägerfånge gömt i en låda med halloweenleksaker som tillverkats i lägret. Förbluffad och skakad tog kvinnan brevet till tidningarna.

”Om ni ibland köper den här produkten, sänd då vänligen detta brev till en internationell människorättsorganisation. Tusentals människor här som förföljs av den kinesiska kommunistregimen kommer att tacka dig och alltid minnas dig”, stod det i brevet, som var skrivet på stapplande engelska.

Vidare stod det: ”De människor som jobbar här måste jobba 15 timmar om dagen utan något uppehåll för lördag, söndag eller helger. Om de inte gör det blir de slagna, torterade och förolämpade.”

Innan uppmärksamheten som brevet ledde till hade det dock pågått övergrepp i Masanjia i över ett årtionde. De allvarligast drabbade var utövare av Falun Gong, en andlig metod som den kinesiska regimen förföljer. En förbluffande mängd olika grymma tortyrmetoder lärdes ut och användes på offren, innan de spreds till andra arbetsläger inom systemet och användes på andra fångar.

Nyheten om att Masanjia stängts har läckt ut under de senaste månaderna. En reporter från CNN besökte lägret i slutet av oktober och sade att det var ”tomt”, utan vakter och fångar. Falun Gong-sajten Minghui rapporterade i augusti förra året också att lägret strax skulle stängas.

Flera vittnen har nu trätt fram och försökt stämma lägret för att få kompensation.

Kinesiska människorättsförsvarare har uppmärksammat fallet med Zhu Guiqin, en petitionär som reste till Peking den 30 december. Hon greps, visiterades och skickades tillbaka till Fushun i Liaoning.

En grupp med offer från Liaoningprovinsen, där Masanjia ligger, reste till Peking i mitten av december för att protestera.

Ett av offren, Hao Wei, sade till New Tang Dynasty Television: ”Vi hade ursprungligen tänkt att gå till domstol i stället för att petitionera, men domstolen tog inte emot fallet.”

Hao har gått samman med tre andra offer och de har postat sitt ”meddelande om krav på kompensation” på nätet.

De ifrågasatte grunderna på vilka de hade fängslats och sade att de omständigheter de hade levt under till och med stred mot Kinas officiella lagar om hur arbetslägerfångar skulle behandlas.

”Staten säger att fångarna ska ha tre timmar för att studera varje dag, men det hade inte vi. Vi arbetade övertid varje dag. Staten reglerar arbetsdagen till sex timmar, men vi arbetade allihop mer än nio timmar per dag. En annan sak är att det förekom många fysiska övergrepp där”, sade Hao Wei till NTD Television.

Svaret från den kinesiska regimen har varit att helt slå igen dörren och skicka de rättssökande genom sin byråkratiska labyrint.

”Vi gick till flera justitiedepartement för att petitionera, men de sade att de inte erkände mediarapporteringen kring Masanjia från förra året”, sade Hao. ”De sade att det var provinsregeringen i Liaonings ansvar.” Justitiedepartementet, som lyder under lokalregeringen, administrerar arbetslägren.

Människorättsadvokaten Jiang Tianyong, som i fyra år har arbetat på olika fall med offer för det Kinesiska kommunistpartiets system för inhemsk säkerhet sade att partiets system för ”stabilitetshantering”, som rättfärdigade användningen av arbetsläger, har varit likadant genom hela systemet.

– Lokala departement har alltid följt order från det politisk-rättsliga utskottet på central nivå, sade han.

Försöken att få uppmärksamhet för missförhållandena och att få kompensation är ändå till hjälp, enligt Renee Xia, internationell chef på Chinese Human Rights Defenders, en gräsrotsorganisation, i en telefonintervju.

– Det är bra för de fallen om de kan bryta igenom och försöka med olika sätt att få uppmärksamhet för att se hur regeringen reagerar, sade hon.

Hon drog sig till minnes en historia – som inte ska tas som ett policyuttalande – där en petitionär fick höra av en polis: ”Tänk inte ens på det, vi har order från högre ort, vi kommer inte att ge kompensation till några offer för arbetslägersystemet.”

– Vem vet om det finns en order uppifrån eller inte? De borde bara kämpa vidare, sade Xia.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn grupp med offer för Masanjias kvinnoarbetsläger reste till Peking den 16 december och höll upp en banderoll med texten: "Masanjia, ge mig tillbaka mina mänskliga rättigheter, jag vill ha rättvisa." Enligt Human Rights Campaign in China så är Hao Wei en av personerna på bilden. (Foto: Human Rights Campaign in China)
En grupp med offer för Masanjias kvinnoarbetsläger reste till Peking den 16 december och höll upp en banderoll med texten: "Masanjia, ge mig tillbaka mina mänskliga rättigheter, jag vill ha rättvisa." Enligt Human Rights Campaign in China så är Hao Wei en av personerna på bilden. (Foto: Human Rights Campaign in China)
Utrikes

Före detta lägerfångar kräver kompensation efter stängning

Matthew Robertson - Epoch Times

Som ett svar på det stora trycket utifrån och inifrån Kina meddelade kommunistpartiet under förra året att man officiellt tänkte avskaffa systemet med ”omskolning genom arbete” som man har använt för att straffa dissidenter sedan 50-talet.

Men om man hade velat att det därmed var slut på den historien så hade man inte räknat med offren för systemet. De använder beslutet och stängningen av lägren för att kräva kompensation för de övergrepp de tidigare utsatts för.

Framför allt har före detta fångar i Masanijas tvångsarbetsläger, ett av de mest brutala i Kina, sjösatt en kampanj på nätet och på gatorna för att få upprättelse för det de utsatts för.

2012 blev Masanjia ett ökänt namn internationellt, efter att en kvinna i Oregon hittat en lapp som en lägerfånge gömt i en låda med halloweenleksaker som tillverkats i lägret. Förbluffad och skakad tog kvinnan brevet till tidningarna.

”Om ni ibland köper den här produkten, sänd då vänligen detta brev till en internationell människorättsorganisation. Tusentals människor här som förföljs av den kinesiska kommunistregimen kommer att tacka dig och alltid minnas dig”, stod det i brevet, som var skrivet på stapplande engelska.

Vidare stod det: ”De människor som jobbar här måste jobba 15 timmar om dagen utan något uppehåll för lördag, söndag eller helger. Om de inte gör det blir de slagna, torterade och förolämpade.”

Innan uppmärksamheten som brevet ledde till hade det dock pågått övergrepp i Masanjia i över ett årtionde. De allvarligast drabbade var utövare av Falun Gong, en andlig metod som den kinesiska regimen förföljer. En förbluffande mängd olika grymma tortyrmetoder lärdes ut och användes på offren, innan de spreds till andra arbetsläger inom systemet och användes på andra fångar.

Nyheten om att Masanjia stängts har läckt ut under de senaste månaderna. En reporter från CNN besökte lägret i slutet av oktober och sade att det var ”tomt”, utan vakter och fångar. Falun Gong-sajten Minghui rapporterade i augusti förra året också att lägret strax skulle stängas.

Flera vittnen har nu trätt fram och försökt stämma lägret för att få kompensation.

Kinesiska människorättsförsvarare har uppmärksammat fallet med Zhu Guiqin, en petitionär som reste till Peking den 30 december. Hon greps, visiterades och skickades tillbaka till Fushun i Liaoning.

En grupp med offer från Liaoningprovinsen, där Masanjia ligger, reste till Peking i mitten av december för att protestera.

Ett av offren, Hao Wei, sade till New Tang Dynasty Television: ”Vi hade ursprungligen tänkt att gå till domstol i stället för att petitionera, men domstolen tog inte emot fallet.”

Hao har gått samman med tre andra offer och de har postat sitt ”meddelande om krav på kompensation” på nätet.

De ifrågasatte grunderna på vilka de hade fängslats och sade att de omständigheter de hade levt under till och med stred mot Kinas officiella lagar om hur arbetslägerfångar skulle behandlas.

”Staten säger att fångarna ska ha tre timmar för att studera varje dag, men det hade inte vi. Vi arbetade övertid varje dag. Staten reglerar arbetsdagen till sex timmar, men vi arbetade allihop mer än nio timmar per dag. En annan sak är att det förekom många fysiska övergrepp där”, sade Hao Wei till NTD Television.

Svaret från den kinesiska regimen har varit att helt slå igen dörren och skicka de rättssökande genom sin byråkratiska labyrint.

”Vi gick till flera justitiedepartement för att petitionera, men de sade att de inte erkände mediarapporteringen kring Masanjia från förra året”, sade Hao. ”De sade att det var provinsregeringen i Liaonings ansvar.” Justitiedepartementet, som lyder under lokalregeringen, administrerar arbetslägren.

Människorättsadvokaten Jiang Tianyong, som i fyra år har arbetat på olika fall med offer för det Kinesiska kommunistpartiets system för inhemsk säkerhet sade att partiets system för ”stabilitetshantering”, som rättfärdigade användningen av arbetsläger, har varit likadant genom hela systemet.

– Lokala departement har alltid följt order från det politisk-rättsliga utskottet på central nivå, sade han.

Försöken att få uppmärksamhet för missförhållandena och att få kompensation är ändå till hjälp, enligt Renee Xia, internationell chef på Chinese Human Rights Defenders, en gräsrotsorganisation, i en telefonintervju.

– Det är bra för de fallen om de kan bryta igenom och försöka med olika sätt att få uppmärksamhet för att se hur regeringen reagerar, sade hon.

Hon drog sig till minnes en historia – som inte ska tas som ett policyuttalande – där en petitionär fick höra av en polis: ”Tänk inte ens på det, vi har order från högre ort, vi kommer inte att ge kompensation till några offer för arbetslägersystemet.”

– Vem vet om det finns en order uppifrån eller inte? De borde bara kämpa vidare, sade Xia.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024