Fokus på Burma: Skilda budskap om Suu Kyis frigivning
Burmas nyligen frisläppta oppositionsledare Aung San Suu Kyi anländer till National League for Democracys högkvarter i Yangon den 14 november. (Foto: Soe Than Win/AFP/Getty Images)


Burmas demokrati-ikon – som Aung San Suu Kyi kommit att kallas – frisläpptes från husarresten i lördags efter att ha spenderat 15 av de senaste 20 åren i fångenskap.

Utan att vilja förlora mer tid klargjorde Nobelpristagaren att hennes uppdrag att eftersträva demokrati för Burma (för närvarande kallat Myanmar av den styrande juntan) kvarstår. Samtidigt som det internationella samfundet berömmer juntan för frisläppandet av Suu Kyi, vet man att hennes frihet hänger på en skör tråd och kan komma att fråntas henne i vilket ögonblick som helst.

I en intervju med Radio Free Asia i söndags sade Suu Kyi klart och tydligt:

– Det jag huvudsakligen har i tankarna är att vi ska uppnå demokrati.

Hon klargjorde även att hon förlitar sig på stödet från det internationella samfundet, inte bara stödet från Burmas folk – av vilka många jublande trängdes utanför hennes hus så snart grindarna öppnades.

– Alltmer behöver vi människors deltagande. Med människor menar jag inte bara folket i vårt land, utan även i hela världen, sade hon.

Utländska regeringar, andra Nobelpristagare, rockstjärnor som Bono, och FN har alla erbjudit Suu Kyi och Burmas hoppfulla folk generösa tecken på att man ska stödja hennes vision.

– Idag ansluter jag mig till miljoner människor runt om i världen för att välkomna den väldigt försenade frigivningen av den burmesiska demokratiledaren och Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi från husarresten. Vi kräver att Burmas ledare upphör med sina förtryckande policys och börjar en omslutande dialog med Aung San Suu Kyi och andra demokrati- och etniska ledare mot nationell försoning och en mer fridfull, blomstrande och demokratisk framtid, sade den amerikanska statssekreteraren Hillary Clinton i ett uttalande på lördagen. 

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moons talesman sade att FN-chefen “kräver att Myanmars myndigheter bygger på dagens handling genom att frige alla kvarvarande politiska fångar. Demokrati och nationell försoning kräver att alla medborgare i Myanmar är fria att delta som de önskar i det politiska livet i deras land.”

Suu Kyis frigivning måste ses som ett positivt tecken på begynnande frihet i Burma. Att fortsätta hålla henne fången efter det att hennes straff gått ut – igen – skulle ha setts som ett tecken på diktaturens fortsatta järnhandsstyre och framkallat en storm av internationella protester.

Det är omöjligt att inte spekulera i att regimens motivation i frigivandet av Suu Kyi var att avfärda en del av kritiken som världens ledare och människorättsgrupper kastat på den sedan valet sex dagar före hennes frigivning. Juntan har gjort anspråk på en rungande seger i valet, vilket blivit vida utdömt som falskt.

Regimen har uppenbarligen försökt samla poäng både på hemmaplan och utomlands genom att tillåta det första valet på 20 år. Emellertid, poängterandet av ”bedriften” tjänade mest till att poängtera det faktum att Suu Kyis parti National League for Democracy (NLD) i det förra valet 1990 så vann en jordskredsseger (82 procent av platserna), men att hon aldrig tilläts börja på sin post, och att hon istället blivit arresterad under kampanjen – utan någon dom eller juridisk process. Hon sattes i fångenskap under de följande sex åren och har därefter åkt in och ut ur fångenskapen under de nästkommande 14 åren.

I valet 2010 gjorde juntan allt man kunde för att hindra Suu Kyi från att delta. Man drev igenom en lag för att stoppa alla partier som har en arresterad ledare från att delta. Suu Kyi skulle ha frigetts före valet, men hennes straff förlängdes då den amerikanske missionären John William Yettaw gjorde ett otillåtet intrång genom att simma till hennes hem.

Så frågan är, hur länge är generalerna villiga att riskera att ge Aung San Suu Kyi friheten att möta sina anhängare och världens ledare, eller att göra karismatiska framträdanden för allmänheten, innan de smäller till med hammaren och kommer på en ny orsak att arrestera henne?

Den senaste gången hon greps brydde sig juntan inte om att tillkännage en orsak. I maj 2002 släpptes Suu Kyi efter 19 månaders arrest. Hon började omedelbart resa runt i landet för att bygga upp stödet för demokrati och blev mycket populär. Men i maj 2003 blev hennes konvoj överfallen i det som numera kallas för Depayin-massakern. Mellan 22 och 100 personer dog, enligt skilda rapporter och Suu Kyi lyckades precis fly från blodbadet, endast för att återigen bli arresterad. Därefter har hon hållits fången fram tills i lördags

Juntan säger att Suu Kyi frigetts utan villkor – precis som hon blev 2003.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/45936/