Fler söker hjälp för hedersförtryck
I helgen hålls flera manifestationer för att hedra minnet av kurdiska Fadime Sahindal som var 26 år, 2002 då hon dödades av sin egen far. Med manifestationerna vill man också uppmärksamma problemet för de som lever i samma problematik idag. (Foto: AFP/EPA /Hans G Engström)


För fem år sedan mördades Fadime Sahindal, offer för hedersrelaterat våld.

Sedan dess har allt fler utsatta kvinnor vågat söka hjälp.

För att hedra minnet av Fadime Sahindal hålls i helgen manifestationer på flera ställen i landet. Syftet är också att rikta uppmärksamhet mot de tusentals unga kvinnor i landet som lever i ofrihet. Att inte följa normerna i sin strängt patriarkaliska familj, och till exempel själv välja pojkvän, kan i yttersta fall innebära livsfara.

Efter Fadimes död har den gamla och nya regeringen fördelat totalt 200 miljoner kronor till insatser mot hedersrelaterat våld. Bland annat har länsstyrelserna i storstadslänen i uppdrag att utveckla skyddat boende för utsatta ungdomar.

I det boende som länsstyrelsen i Västra Götaland stödjer fanns i december 74 ungdomar. När arbetet inleddes för fyra år sedan bedömdes behovet till 30 platser.

– Under tiden har ungdomar förstått att samhället vill hjälpa till och vågar söka hjälpen. I boendet kan de få stöd och terapeutisk hjälp så att de kan gå vidare i livet, säger projektledaren Lasse Johansson.

Mari-Pilar Reyes, länsstyrelsens projektledare i Stockholms län, ger en liknande bild:

– Vi märker att fler och fler tjejer hör av sig till våra ungdomsmottagningar och berättar att de lever med stora begränsningar i sitt liv och är rädda att bli bortgifta.

I Stockholm ligger betoningen på det förbyggande arbetet.

– Vi vill komma in tidigt, innan situationen trappas upp och det fortfarande går att inleda en dialog med föräldrarna, säger Maria-Pilar Reyes.

Den kontakten sker ofta via en frivilligorganisation.

– De talar ofta samma språk som föräldrarna och kan relatera till en gemensam bakgrund. Utifrån det kan de hjälpa föräldrarna att tolka det som händer på ett annorlunda sätt, säger Maria-Pilar Reyes.

Men Sara Mohammad, ordförande i föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, är kritisk.

– Fler vågar söka hjälp, bemötandet har blivit bättre men resurserna är inte tillräckliga, säger hon.

Hon efterlyser också strängare krav på de organisationer som tar del av pengarna.

– Alla är inte kompetenta, säger hon.