Finskan har en naturlig roll i Sverige
Banden mellan Sverige och Finland får symboliseras med fartyget Viking Line som seglar mellan de båda länderna. (Foto: AFP/Oliver Morin)


Precis som svenskan finns i Finland, har det finska språket en naturlig roll i det svenska samhället.

“Finskan har haft en viktig plats i Sverige sedan medeltiden och har till och med talats här på vikingatiden. Efter reformationen predikades det på finska i Stockholm i Svartbrödraklostret i Gamla Stan”, säger Esko Melakari, i en rapport från konferensen om den minoritetspolitiska reformen.

Den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som började gälla den 1 januari 2010, innebär att sverigefinländare idag är en del av det svenska kulturarvet. Lagen garanterar gruppen vissa språkliga rättigheter i hela landet men i synnerhet i det finska förvaltningsområdet.

I samband med sverigefinländarnas dag 24 februari i år, fick Eskilstunas kommun priset som 2010-års sverigefinska minoritetskommun.

– Målet är att fortsätta arbeta så att Eskilstuna även fortsättningsvis är den bästa minoritetskommunen i Sverige, säger Sirpa Lindelöf, samordnare för Finskt förvaltningsområde i Eskilstuna.

Arbetet med finskan har pågått en lång tid i Eskilstuna. På femtiotalet fanns det finska böcker, senare på sjuttio- och åttiotalet kunde finska barn gå i en finsktalande klass. När den nya lagen trädde i kraft 2010 har finska kulturarvet blivit mer synligt i samhället efter att ha gått bakåt en del sedan nittiotalet.

– Kulturutbuden i staden har ökat. Det ordnas finska kulturarrangemang, som lyrikcaféer, bio, teater och musikföreställningar. Dessutom är åttio procent av samtalen och mejlen, som jag får, på finska, säger Lindelöf.

Eskilstunas kommun har bland annat en tvåspråkig förskola, en sverigefinsk fristående skola, Finskt språk- och kulturcentrum som del av Mälardalens högskola och en välfungerande äldreomsorg.

Lindelöf, som är andra generationens finländare, berättar hur viktig kulturen och språket är för ens identitet.

– Som ung tänker man inte så mycket på sitt ursprung, utan de här funderingarna kommer först senare. Så när en del inser värdet av tvåspråkighet funderar de varför de inte lärde sig det som ung. Nu när den möjligheten finns har intresset ökat för det finska språket, menar Lindelöf.

– För att hålla språket levande läser jag varannan bok på finska, säger hon.

Att det finska språket har fått så mycket utrymme i Eskilstuna kan bero på att 17 000 av kommuninvånarna har en finsk anknytning. Det är cirka 18 procent av befolkningen på drygt 95 000 invånare. I hela Sverige finns det över 675 000 sverigefinländare, enligt Statistiska Centralbyrån, vilket är fler än invånarantalet i Göteborg.

Sedan 2011 är 24 februari sverigefinländarnas dag. Den firas på folkdiktssamlare Carl Axel Gottlunds födelsedag. Med dagen vill man uppmärksamma den finskspråkiga minoritetens existens samt väcka majoritetsfolkets intresse för sverigefinländare.

Den nya lagen hjälper till att höja språkets och kulturens ställning och statusen i samhället. När språket blir synligt gynnar det språkbevarandet och kan leda till att minoritetsspråken börjar användas inom fler områden.

De fem nationella minoritetsgrupperna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Finskan ingår i lagen om minoritetsspråk, och enligt den nya lagen ska förvaltningsområdena ha information även på finska inom respektive förvaltningsområde.