Finanskrisen i USA och Kina – en jämförelse mellan äpplen och päron
He Qinglian föreläser om ”Den globala finanskrisen och Kinas ekonomiska och politiska utveckling”. (Foto: Zhong Tao/The Epoch Times)


Den kinesiska ekonomen He Qinglian gav på ett seminarium den 19 oktober i Flushing New York, en föreläsning med titeln ”Den globala finanskrisen och Kinas ekonomiska och politiska utveckling”. Hon föreläste om hur Kina skyller USA för sina ekonomiska svårigheter, om hur krisen i USA kan vara övergående och att USA kan komma att återhämta sig från nedgången, medan Kina kanske inte klarar det.

He Qinglian illustrerade med en mängd fakta hur krisen i den kinesiska ekonomin började innan den globala finansiella krisen tog fart.

– Det kinesiska kommunistpartiet (KKP) utnyttjade tillfället att peka finger. De försökte snabbt visa hur funktionellt och praktiskt det diktatoriska ekonomiska systemet har visat sig vara genom historien i Kina och Ryssland, medan de tagit avstånd från den amerikanska stilen med ett fritt marknadssystem som nu tycks ha fallit, sade hon.

Enligt He har krisen i USA påverkat den virtuella ekonomin (derivatinstrument, swappar etc), speciellt på finansmarknaden och på bolånemarknaden. Den amerikanska ekonomin förväntas återhämta sig inom kort. Kina står å andra sidan inför verkliga problem inom den materiella ekonomin (varor, tjänster, handel etc) och har än värre problem på finans- och fastighetsmarknaden. Det går alltså inte att jämföra den finansiella krisen i Amerika och den ekonomiska krisen i Kina.

Nedan följer utdrag från He Qinglians föreläsning.

KKP bedrar sina samarbetspartners

Den finansiella krisen i USA har fått världen att skaka. Förvånande nog påverkas inte Kina lika dramatiskt av den amerikanska krisen som exempelvis Japan och vissa europeiska länder.

Den kinesiska kommunistregimen reagerade på ett smart sätt

KKP har haft två olika tillvägagångssätt när man talat om efterverkningarna i Kina av den internationella krisen. Under en intervju på CNN klargjorde till exempel den kinesiske premiärministern Wen Jiabao att Kina skulle göra sitt bästa för att samarbeta med USA i denna svåra tid eftersom Kina innehar tusen miljarder USA-dollar i amerikanska panter.

Nästa dag citerades han i medier runt om i världen, men konstigt nog dök hans uttalande inte upp i några tidningar eller på några webbsidor i Kina. Reportagen handlade bara om uttalanden kring ”opposition mot taiwanesiskt oberoende”. Kina tycktes bara vidta vissa mindre åtgärder efter att den amerikanska ledningen godkänt en räddningsplan på 700 miljarder dollar, vilket också inom kort följdes av åtgärder från länder i Europa för att lösa krisen.

Den kinesiska centralbanken tillkännagav omedelbart en sänkning av sin tredelade ränta, som innefattar den statliga låneräntan, bankernas kapitaltäckningsgrad och banklåneräntan. USA och Europa borde alltså vara nöjde med detta samarbete med de kinesiska myndigheterna.

Kina har dock aldrig varit så mycket för samarbete, i synnerhet inte när det gäller mänskliga rättigheter. Därför fördöms Kina av länder runt om i världen. Nu blir således alla något lättade av att de kinesiska myndigheternas ger sken av att samarbeta. Det dock inte vad som pågår bakom kulisserna. De kinesiska myndigheterna har vänt om helt och skyller nu hela Kinas ekonomiska kris på USA.

Den kinesiska regimen lägger skulden på USA för bolånekrisen

Enligt en rapport är minst 90 procent av Shanghais fastighetsmarknad beroende av utländska investerare. Det är alltså inte att undra på att denna marknad kraschar, eftersom ingen nations fastighetsmarknad kan förlita sig enbart på utländska investeringar. Alla känner till att Kinas fastighetsmarknad genomgår en desperat period och alla stora affärsmän känner till de svårigheter som väntar. Man tycks vilja läggar över skulden på USA och menar att orsaken ligger i den amerikanska bolånekrisen.

Förra året svepte också en våg av konkurser över Kina. Tiotusentals kinesiska exportföretag gick i konkurs. Enbart i provinsen Zhejiang skedde runt 67 000 konkurser, där man också lagt skulden på den amerikanska bolånekrisen, vilken i själva verket bara har haft liten, om ens någon, påverkan.

Den egentliga orsaken till detta är att många länder har bojkottat kinesiska produkter.

Leksaker som tillverkats i Kina har befunnits utgöra en stor risk eftersom man upptäckt att de innehåller stora mängde giftigt bly. Eftersom många andra råmaterial som används i Kina också innehåller giftiga ämnen har kinesiska produkter bojkottats i många länder runt om i världen. Till följd av detta har mängden exporterade varor minskat dramatiskt och många affärsrörelser har tvingats lägga ner. 1 januari sänkte Kina exportskatten till mellan 12 och 15 procent och har alltså minskat vinstmarginalen. Men också detta klandrar den kinesiska regimen den amerikanska bolånekrisen för.

En fåfäng dröm

Det mest förvånande är att KKP har klappat sig själv på bröstet. Man skryter om hur den kinesiska och den ryska modellen ska ha blomstrat, och säger samtidigt att finanskrisen i USA beror på det utarmade fria marknadssystemet och att den väletablerade friheten och demokratin har kollapsat. Vad innebär då den kinesiska modellen? Att en totalitär diktatur stimulerar marknadsekonomin?

Den KKP-kontrollerade tidningen Wenhui bao i Hongkong har publicerat en artikel som undersöker den fria marknadsekonomi som lanserades av förre amerikanske presidenten Ronald Reagan. Reagan var president under det kritiska kalla kriget som upphörde genom Sovjetunionens kollaps. Då tog kapprustningen slut. I USA betraktas Reagan som en hjälte. Nu lägger KKP skulden för den ekonomiska krisen på Reagan för att han införde mindre statlig reglering av ekonomin.

Många av världens problem beror på denna finansiella kris. Det betyder dock inte att den kinesiska modellen borde ersätta den amerikanska modellen. Det innebär heller inte att den fria marknadsekonomin har fallit ihop. Trots att många amerikaner för närvarande är livrädda tycker jag personligen att den amerikanska ekonomin går bra. Konsumentprisindex, det mest använda måttet på inflationen, är normalt. Balansen mellan familjeinkomsterna och utgifterna i USA är god. Högteknologiska industrier och andra industrier går normalt. Många problem finns bara i den virtuella (hypotetiska) ekonomin relaterad till finansiella derivat, i synnerhet bolån. Efter en återhämtning kommer allt gradvis att återgå till det normala.

Förbrukning av arbetskraften

I Kinas ekonomi finns allvarliga problem. Den kinesiska ekonomin är beroende av export då 60 procent av produkterna säljs utomlands. När exportindustrin går tillbaka är därför Kinas position som världens fabrik i fara.

För det andra är den kinesiska världsfabriken inte lik den som fanns i Storbritannien under den industriella revolutionen, där man hade världens mest avancerade teknologi och där man ledde utvecklingen inom tillverkningsindustrin under århundraden.

Kinesiska fabriker är arbetsintensiva och producerar varor med låg kvalitet. Till och med när man producerar tv-apparater och kylskåp måste viktiga komponenter importeras. Med andra ord är Kina som bäst en samling verkstäder som har utvecklats på bekostnad av andra länders miljö och genom förbrukning av sin egen arbetskraft. Kina behärskar inte kärnteknologin och standarden för dess realekonomi är inte speciellt hög.

Del två av denna artikel publiceras inom kort.