Festivalens lyktor gjordes för att förmedla budskap
Lyktfestivalen firas den 15 dagen på det nya året i den kinesiska månkalendern. På bilden släpper taiwaneser i Pingshi, Taipeilänet, lyktor mot himlen. (Foto: Patrick Lin/AFP)


Vid den första fullmånen på den kinesiska månkalenderns nya år firas Lyktfestivalen. I år infaller den 9 februari.

“Ett tecken på lycka”, sade en kinesisk vän och visade mig en vacker röd kinesisk lykta. Jag fick också veta att lyktorna kan förmedla budskap om födsel, död, samhällsställning och även en väntande fara.

Dynastierna har kommit och gått i Kina. Under fredliga perioder har lyktornas storlek och placering visat på ägarens ställning i samhället. Värdefulla silkeslyktor hängde framför de rikas hus. Röda lyktor berättade om lyckliga tilldragelser som födsel och bröllop. En blå lykta var tecken på att det fanns sjukdom i familjen medan den vita lyktan berättade om dödsfall. I Asien är vitt kopplad till döden, och används för att visa sin saknad efter den bortgångne.

De heter Kongminglyktor efter dess skapare, militärstrategen och krigshjälten Zhu Ge Liang, 181-235 e Kr. Han kallades privat Kongming. Första gången han använde lyktorna var det för att förmedla viktig militär information.

Under ett fältslag blev Kongming och delar av hans trupper omringade i en liten stad. För att skicka meddelande till sina mannar utanför staden bad Kongming soldaterna att göra stora ballonger av tunna bambustänger och tunt papper. Ballongerna var slutna i toppen och öppna i botten. En trasa dränkt i tändbar vätska fästes i en anordning i botten och antändes. När luften i ballongerna blev varm lyfte de och när trasan brunnit upp föll de till marken igen. Det är så dagens varmluftsballonger fungerar.

Med hjälp av orakelboken I-Ching förutsade Kongming vid vilken tid vinden skulle blåsa i en viss riktning. När det var dags släppte han upp en mängd ballonger på vilka han hade skrivit meddelanden till trupperna utanför. Dessa kom då till undsättning.

När Mao startade kulturrevolutionen lamslogs Kina mellan åren 1966-1976 och de kinesiska lyktorna förbjöds tillsammans med många andra värdefulla delar av Kinas kulturarv, så som varande symboler för borgerligheten.

När det värsta mörkret efter kulturrevolutionen hade skingrats, 1978, och det kinesiska folket börjat återfå sina krafter, började ett närmast explosionsartat firande av att kulturevolutionen var över och traditionen med Lyktfestivalen återupptogs. Den firas på femtonde dagen i den första månaden i den kinesiska kalendern.

Fortfarande är det vanligt I delar av Kina att släppa upp Kongminglyktor i luften, framför allt under månfestivalens natt. De bär numera inte militär information från någon omringad krigshjälte, men människor skriver sina önskningar på lyktorna, och hoppas liksom Kongming, att de ska besannas.