För ungefär en vecka sedan hade trailern till den nya actionfilmen ”Jack Reacher” (Christopher McQuarrie, USA, 2012) premiär. Samma dag fyllde Tom Cruise, filmens stjärna, femtio år. Frågan är om det inte är dags för gamle Cruise att lugna ner sig lite.
Cruise slog igenom med ”Föräldrafritt” (”Risky Bussiness”, Paul Brickman, USA, 1983) i vilken han spelar en tonåring som öppnar en bordell i sitt hem när föräldrarna är bortresta. Det är en ganska löjlig film egentligen, men Cruise slog igenom över en natt. Därefter följde, vad jag skulle vilja kalla, ”fräckt-jobb-fasen”, under vilken han spelade en rad olika unga män som har ett fräckt jobb. Några exempel på de fräcka jobben är som pilot i ”Top Gun” (Tony Scott, USA, 1986), biljardspelare i ”The Color of Money” (Martin Scorsese, USA, 1986) och bartender i ”Cocktail” (Roger Donaldson, USA, 1988). Under denna fas var han mer eller mindre bara en snygg kille som gjorde tuffa saker.
Sedan verkar det som att han ville bli tagen lite mer på allvar, vilket är anledningen till att han började göra lite tyngre filmer, som ”Rain Man” (Barry Levinson, USA, 1988), ”Född den fjärde juli” (”Born on the fourth of july”, Oliver Stone, USA, 1989) och, en av mina personliga favoriter bland Cruises filmer, ”En vampyrs bekännelse” (”Interview with the Vampire”, Neil Jordan, USA, 1994). Och jag måste ju medge att han faktiskt är riktigt bra i dessa seriösa satsningar. Han lyckades till och med få en nominering för sin roll i ”Magnolia” (Paul Thomas Anderson, USA, 1999).
På senare år har han dock gått från sin seriösa fas till, vad man nästan måste kalla, sin gubbsjuka fas. Det är under denna tid som han bland annat gjort ”Mission: Impossible III” (J.J. Abrams, USA/Tyskland/Kina, 2006), ”Knight and Day” (James Mangold, USA, 2010) och ”Mission: Impossible – Ghost Protocol” (Brad Bird, USA/Förenade Arabemiraten, 2011). I den sistnämnda filmen var det fortfarande full fart på honom, även om rynkorna nu börjar synas. Det gick länge rykten om att han skulle ersättas i ”Mission: Impossible”-serien just på grund av sin ålder. Men av någon anledning fick han alltså vara med en gång till. Nu ryktas det att Jeremy Renner, som spelade agent Brandt i den senaste filmen, ska ta över efter honom som huvudperson i nästa film. Men detta är, som sagt, bara ett rykte. Och med tanke på att Cruise nu spelar huvudrollen i den actionpackade ”Jack Reacher”, verkar det inte som att han planerar att sluta göra actionfilmer.
Till hans försvar skulle man kunna nämna ”The Expendables 2” (Simon West, USA, 2012), som har premiär senare i år. I denna actionrulle ser vi bland andra Sylvester Stallone, 66 år, Arnold Schwarzenegger, 64 och Chuck Norris, 72 år, i rollerna. Och om dessa gubbstruttar kan fortsätta göra actionfilm tills de behöver en gåstol för att ta sig fram (om de slutar ens då), så kanske även Cruise kan fortsätta ett tag till.
”Jack Reacher” är baserad på Lee Childs bok ”One Shot”, den nionde romanen om Jack Reacher. Jag har läst ett par av dessa böcker, främst för att jag ville veta hur en film baserad på karaktären skulle kunna se ut. Det bör nämnas att jag är filmkritiker, inte litteraturkritiker. Min åsikt om Jack Reacher är hur som helst att han är en endimensionell präktig ensling, som är ungefär lika mångfacetterad som en betongvägg. Och Lee Childs skriver fruktansvärt tråkigt, vilket gjorde det lite kämpigt för mig att ta mig igenom böckerna. Läser man på olika diskussionsforum, finner man att det finns ett visst missnöje med att det är Tom Cruise som ska spela Jack Reacher. För det första är Jack Reacher i trettioårsåldern och för det andra är han närmare två meter lång medan Cruise är knappt 170 centimeter lång i strumplästen. Men att döma av trailern, så är filmen ett riktigt actionspektakel. Och jag är barnsligt förtjust i explosiva actionfilmer.
Så Cruise må vara till åren och jag kanske inte är helförtjust i Childs böcker, men jag kommer definitivt att se filmen som förväntas ha svensk biopremiär i januari nästa år.